Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Ungdomspolitik

MONICA WIDNEMARK (s), 1994-05-25 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Innan civilministern lämnar

kammaren vill jag säga att vi tycker att det är

trevligt att ministern har tagit sig tid att tala i den

här viktiga frågan. Tyvärr väntar TV på

civilministern. Vi får väl finna oss i det.

Socialdemokraterna har under en följd av år

arbetat på att ungdomsfrågorna behandlas utifrån

ett helhetsbegrepp. När civilministern här sade att

man nu har fört upp ungdomsfrågorna på

dagordningen blev jag litet konfunderad. Jag skulle

vilja säga att vi socialdemokrater under många år

har haft ungdomsfrågorna på flera dagordningar.

Vi tillsatte ju en ungdomsminister, Margot

Wallström. Vi har också tagit initiativ till de

uppmärksammade utredningarna ''Ej till salu'' och

''Ungdom och makt''.

Vi tycker att det är positivt att den borgerliga

regeringen nu också tycks ha synsättet att man på

ungdomsområdet måste arbeta utifrån ett

helhetsbegrepp. Att detta är nödvändigt framgår

bl.a. av Socialstyrelsens rapport ''Barns villkor i

förändringstider'', som visar på behovet av

samordning mellan departement och olika

myndigheter. Samma behov av samordning finns

när det gäller politiska insatser för ungdomar.

Socialstyrelsens rapport visar också på de stora

bristerna vad gäller barns villkor. En liknande

rapport om ungdomars villkor skulle med stor

sannolikhet visa på liknande stora brister.

I propositionen redovisar civilministern en bild av

hur man ser på ungdomars situation i dagens

samhälle och redogör för de insatser som

regeringen har genomfört. Beskrivningen av

effekterna av insatserna är alltför positiv.

Den borgerliga regeringens mandatperiod har

medfört dramatiska försämringar för ungdomars

möjligheter att komma ut i arbetslivet och skaffa sig

en egen försörjning. Ungdomsarbetslösheten har

mer än fördubblats under regeringen Bildts

mandatperiod.

Civilministern anför i propositionen: ''Den stora

ungdomsarbetslösheten är det kanske allra

allvarligaste samhällsproblemet i dag.'' Samtidigt

säger statsminister Carl Bildt så sent som denna

månad att ''ungdomsarbetslösheten inte är något av

de stora problemen de närmaste åren''. Det hade

varit trevligt om civilministern hade kunnat stanna

i kammaren och förklara vad regeringen egentligen

menar.

Vi socialdemokrater säger att vi redan första dagen

i regeringsställning kommer att börja genomföra

ett program med syftet att bekämpa

ungdomsarbetslösheten. Vårt mål är att ingen

under 25 år skall gå arbetslös mer än 100 dagar.

Regeringen har fört en politik som leder till vidgade

klyftor i skolan -- en ökad segregation som, om den

fick fortsätta, skulle riva ned det demokratiska

fundamentet i vårt land. Vår demokrati bygger på

att alla medborgare är aktiva och kunniga.

Regeringens utbildningspolitik tar bort den viktiga

förutsättningen att alla barn och ungdomar ges lika

möjligheter till en god utbildning -- att skolan skall

vara en värld fri från klassgränser.

I det borgerliga ''valfria'' samhället är det tydligen

helt rätt att välbeställda och högutbildade föräldrar

skall kunna köpa eller välja bättre barnomsorg och

bättre skola för sina barn.

Barn och ungdomar kommer redan från början att

få lära sig att bakgrunden och kontakterna avgör

hur livet blir i framtiden. Denna utveckling är

mycket oroande. Vi kan se resultaten i länder som

genomfört de nyliberala experimenten -- de

ungdomar som stängs ute av samhället vänder

också samhället ryggen.

Nedskärningarna i de kommunala anslagen till

fritids- och kulturverksamheter är ett annat

exempel på att föräldrarnas ekonomi alltmer blir

avgörande för vilka möjligheter till en aktiv fritid

som barn och ungdomar har.

Jag undrar när det börjar kännas nödvändigt att

ställa frågan: Var går gränsen när lagstiftning blir

nödvändig även på fritids- och kulturområdet för

att värna barns och ungdomars rättigheter och för

att Sverige skall kunna leva upp till det FN-

dokument som vi har ratificerat?

Herr talman! I motionen har vi ett alternativ till de

riktlinjer för ungdomspolitiken som redovisas i

kapitel 5 i propositionen. I vårt alternativ har vi

perspektivet att man beträffande insatser för

ungdomar skall utgå från att ungdomar har

rättigheter.

Vi betonar också det politiska ansvaret för att alla

barn och ungdomar får en god start i livet. Ideella

organisationer och frivilligt arbete utgör ett

komplement till samhällets insatser, och det kan

absolut inte ersätta det gemensamma ansvaret.

Herr talman! Vi godkänner förslaget till uppgifter

och verksamhetsinriktning för Ungdomsstyrelsen.

Vi godkänner också riktlinjerna för statsbidragen

till barn- och ungdomsorganisationerna. Dessa

riktlinjer innebär att bidragen i ökad utsträckning

blir målrelaterade. Med dagens bidragssystem görs

bidragsutvärderingar endast i begränsad

omfattning. Men med det nya systemet följer att

omfattande utvärderingar regelbundet måste

genomföras.

Detta ser vi som mycket positivt. Vi motsätter oss

dock att en del av de medel som är avsatta för

bidragen till barn- och ungdomsorganisationerna

skall användas till utvärderingen. Bidragen skall

användas till verksamhet, inte till utvärdering.

Med tillfredsställelse noterar vi att man i

propositionen har tagit med det förslag som vi

socialdemokrater förde fram i januari, nämligen att

barn- och ungdomsorganisationerna bör engagera

fler invandrare i sin verksamhet.

Skillnaden är att vi är beredda att öka bidragen med

2 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att

barn- och ungdomsorganisationerna, som ett led i

kampen mot rasism och främlingsfientlighet, skall

kunna intensifiera sina ansträngningar att få med

fler invandrarungdomar i sin verksamhet.

Jag vill i sammanhanget markera att barn- och

ungdomsorganisationerna har stor betydelse för

ungdomar i vårt land. Vi socialdemokrater anser att

föreningarna bör ha en ekonomisk grundtrygghet

och att staten har det grundläggande ansvaret för

ett rikt föreningsliv.

Herr talman! Som ledamot av riksdagens

kulturutskott kan jag inte låta bli att avslutningsvis

kommentera det faktum att kulturfrågorna

knappast berörs i propositionen. Kulturen har fått

fyra rader.

I vår januarimotion föreslog vi bl.a. en nystart för

Kultur i skolan-projektet. Detta förslag har

riksdagen sagt nej till. Samtidigt rapporterar

Kulturrådet om t.ex. en skola i Norrland där ett

musikprojekt förvandlat en problemskola till en

kulturskola.

Vi socialdemokrater tror på kulturens möjligheter

att förändra, och vi anser att möjligheterna att ta

del av, och själv delta i, olika former av kultur är av

avgörande betydelse. Vi anser att kulturen är en av

de viktigaste krafterna för att ungdomars

kreativitet inte skall få utlopp i destruktiva

aktiviteter.

Herr talman! Givetvis står jag bakom samtliga

socialdemokratiska reservationer, men för att inte

belasta denna kammare tidsmässigt yrkar jag bifall

endast till vårt alternativa förslag till riktlinjer,

reservation 1, samt till reservationerna 2 och 3.

Debatten

Hämtad sida: 19

19 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

MONICA WIDNEMARK (s): Ungdomspolitik (1994-05-25) — PRESS0