Herr talman! Att komma sist i en lång debatt
känns besvärligt eftersom risken är stor att allt redan
är sagt när man går till talarstolen. Men jag tror att en
del av sakerna ändå behöver upprepas.
"Det är tillväxtmöjligheterna som är avgörande
för att en växande befolkning ska kunna få ökad lev-
nadsstandard." Det kan man läsa i företagarnas nä-
ringspolitiska program från mitt hemlän Gävleborg.
Utan tillväxt i alla delar av vårt land kan vi inte räkna
med fortsatt goda tider. Socialdemokraterna slår sig
ofta för bröstet och säger att de fått Sverige på fötter.
Det är inte sant, för utan alla de företag som givit och
ger Sverige goda inkomster på olika sätt och den
internationella högkonjunktur som vi nu har men som
vi tyvärr börjar se en avmattning på hade vi inte haft
den ekonomi vi har.
Mitt hemlän i södra Norrland tillhör de delar av
landet som har en hög bruttoregionalprodukt, dvs. ett
högt samlat värde av produktionen av varor och
tjänster. Men vi har likafullt en fortsatt stor avflytt-
ning och fortsatt arbetslöshet. Alla kommuner utom
en, Gävle, har under de senaste åren haft en negativ
befolkningsutveckling. Och tyvärr har de flesta
kommunerna också mer eller mindre allvarliga eko-
nomiska problem att brottas med.
Statsminister Persson har sagt att en av regering-
ens uppgifter är att motverka splittringen mellan
storstäder och resten av landet. Det låter bra, men vad
gör regeringen för att uppfylla sina löften?
Ja, inte särskilt mycket. Det mesta är tomt prat.
Näringsministern har lovat infrastruktursatsningar
under den tid han har varit ansvarig minister, men det
enda som händer är att han skjuter upp frågan. I förr-
går i partiledardebatten sade statsministern: Det är en
konkretion när vi talar om vägbyggen, och nu har vi
skattemedel att fördela. De ska komma till hösten.
Kanske är biträdande näringsminister Messing
mer trovärdig som strax före jul sade: Vi har gett sken
av att kunna fixa och återställa med politiska instru-
ment, men de möjligheterna är mycket begränsade.
Skogsnäringen förlorar 900 miljoner årligen på
den dåliga vägstandarden i Norrland, så låt oss hop-
pas att man nu gör verklighet av sina löften.
Hur skapar vi då en bra tillväxtmiljö i de delar av
vårt land som ännu inte känner av att det går så bra
för Sverige? De tillväxtregioner som finns både i
Europa och i USA har växt utan politisk strategi eller
regionalpolitiska inslag. Tillväxtregioner har uppstått
utan politisk inblandning. Internationella undersök-
ningar tyder på att många av de regioner som bygger
upp den nationella ekonomin är de som är självgåen-
de.
Men självklart kan kommunerna t.ex. också på-
verka det lokala företagsklimatet. Socialdemokraterna
tar alltid upp hotet från den förda politiken i Stock-
holm. Men jag skulle vilja att någon förklarade för
mig varför inte Norrlandskommunerna går bättre än
Stockholm, om politiken här är så fel. I Norrland
styrs ju de flesta kommunerna av socialister av olika
valörer. Är det ändå så att det är just den politiken,
med höga kommunalskatter och många konkurreran-
de kommunala bolag som driver allt från sömnad och
krogar till äventyrsaktiviteter, som ändå inte är bra -
det som tar incitament och engagemang från alltför
många med egna initiativ.
EU-kommissionen har sagt nej till lägre sociala
avgifter för tjänsteföretag i Norrland. Men det behö-
ver inte betyda att vi inte kan sänka avgifterna. Varför
inte sänka avgifter och skatter och därmed öka kon-
kurrensen för alla våra företag. Höga skatter påverkar
inte bara glesbygden negativt, utan hela landet.
I går i debatten sade statsrådet Messing att regio-
nalpolitiken inte får bli en politik för omfördelning
från storstäderna. Bra! Statsrådet håller tydligen med
om att vi måste sänka avgifter och skatter för alla.
Företagarna i Norrland vill inte ha bidrag utan re-
ducering av skatter och enklare regler. Regeringen
har lovat att småföretagen inom en treårsperiod ska
märka att de administrativa kostnaderna minskar,
men tyvärr upplever inte företagen att så skett, utan
tvärtom att administration och avgifter ökat. Enligt
Demoskop är kostnaderna för datorer, programvara
och personal för att klara administrationen av miljö-,
arbetsrätts- och skattelagstiftning mer än 50 miljarder
för de 34 000 företag som ingick i undersökningen.
Herr talman! 50 miljarder är en hisnande summa,
inte minst för alla de företag som drabbas av de extra
kostnaderna.
Norrland har, precis som andra delar av vårt land,
många vackra och för turister attraktiva platser. Men
tyvärr tillhör inte Sverige toppländerna vad gäller
turistnäringen. Vi tillhör snarare bottenländerna.
Turismen är en av de snabbast växande näringarna i
världen, och vi kan också dra till oss betydligt fler
turister än i dag om förutsättningarna ändras. T.ex. är
turistsektorn tjänsteintensiv, och därför är de höga
skatterna på tjänster ett mycket stort problem. Men
det saknas politisk vilja att göra någonting åt det.
Europa står för 60 % av all turism i världen, och
turistnäringen i Europa står för i snitt 7 % av BNP,
men vi når bara upp till hälften av den siffran. Och
även om vi klandrar vädret för en del av problemet,
uppvisar våra nordiska grannländer med samma kli-
mat upp bättre siffror.
Den regionalpolitiska utredningen föreslog att da-
gens regionalpolitik skulle avskaffas, och det vore det
absolut bästa. I en studie där man jämfört företag som
får stöd och dem som inte får stöd visas att produkti-
viteten över tiden är sämre i stödföretagen än i dem
som inte fått stöd. Det visar på att stöden oftast har
en negativ effekt. Ulrica Messing har sagt "att det är
viktigt att regionalpolitiken inriktas på att skapa för-
utsättningar för tillväxt i hela landet och att den inte
bara upplevs som ett bidragssystem som håller för-
lustverksamheter under armarna".
Herr talman! Jag hoppas att statsrådet Messing
lyckas i sina föresatser, går från ord till handling och
ser till att våra företag får de bättre villkor som sänkta
skatter och avgifter, förenklade regler, minskade
momssatser och inte minst snabba åtgärder för de
infrastrukturella problem som finns innebär. Då får vi
fart på hela Sverige, och då har Ulrica Messing leve-
rerat mer än enbart det prat som vi hittills har fått från
Näringsdepartementet.
Integration och sysselsättning