Herr talman! Precis som Johnny Gylling kommer
jag att fokusera mitt anförande på Blekinge.
Den snabba utvecklingen har ändrat förutsättning-
arna för Blekinge och sydöstra Sverige. De positiva
förändringarna i Öst- och Centraleuropas länder ger
helt nya möjligheter för samarbete i olika frågor. Den
södra delen av Östersjön är den befolkningstätaste
delen av hela regionen.
Blekinge har ett strategiskt läge för att knyta
samman länderna i södra Östersjön, inte minst med
stöd av samarbete inom olika EU-program. Möjlig-
heterna för länet att hävda sig i ett mer internationellt
sammanhang är starkt avhängigt av om det finns goda
kommunikationer. Detta har inte bara betydelse för
Blekinge utan är i hög grad en viktig fråga för landets
transportsystem för att optimalt kunna utveckla nya
marknader i Öst- och Centraleuropa. Särskilt med
Polen växer handeln kraftigt. Blekinge har i dagsläget
Sveriges största passagerartrafik till Polen.
Förväntningarna på utvecklingen av Östersjöom-
rådet är stora, och många bedömare menar att det
kommer att bli en av Europas viktigaste tillväxtregio-
ner. Regeringen har på olika sätt visat att integratio-
nen i Östersjöområdet ska intensifieras ytterligare.
Kommunikationerna i öst-västlig riktning kommer
också att spela en viktig roll i utvecklingen av handel
och turism mellan Baltikum och Sverige, Danmark
och Nordtyskland. Redan ser vi hur transporterna
ökar i detta transportstråk.
Sveriges framträdande roll i det nya Östersjö-
samarbetet är glädjande, och måste utnyttjas på bästa
sätt. För Blekinges del är detta mycket positivt. Det är
dessutom viktigt att vi är med och skapar välstånd i
de nya demokratierna - ett välstånd som på sikt ska-
par en närmarknad för våra egna produkter.
Om vi inte gör något nu skapas handelsförbindel-
ser för lång tid framöver med övriga länder i Västeu-
ropa. Detta kan bli en ödesfråga för hela vårt land och
för vår framtida välfärd.
Infrastrukturinvesteringarna i sydöstra Sverige är
och har varit mycket återhållsamma jämfört med
Sverige i övrigt. Av flera skäl är det viktigt att för-
bättra sydöstra Sveriges infrastruktur och då särskilt i
Blekinge. Det finns många angelägna lönsamma
infrastrukturprojekt som har mycket hög s.k. sam-
hällsekonomisk avkastning. Några exempel är väg
E 22, riksväg 29, riksväg 30 och Tvärleden.
Sverige behöver dessutom nya alternativa mil-
jövänliga transportkorridorer för trafik riktad söderut.
En av de mest uppenbara bristerna i Blekinges in-
frastruktur är väg E 22, precis som Johnny Gylling
sade tidigare. Många avsnitt av E 22:an har undermå-
lig standard. Vissa avsnitt har endast cirka sju meters
bredd, med trafikmängder på ca 10 000 fordon per
dygn.
Herr talman! Med hänsyn tagen till trafikintensi-
teten och de svåra olyckor som skett på E 22:an bör
en utbyggnad till fyra körfält, dvs. motorväg ske med
det snaraste. E 22:an utgör också ett utomordenligt
bra alternativ för finansiering genom PPP, public-
private partnership, inte minst med hänsyn tagen till
det stora intresse som sydsvenskt näringsliv visat för
en utbyggnad av vägen.
Regioner och kommuner längs E 22:an, dvs. Re-
gion Skåne, Region Blekinge, Regionförbundet i
Kalmar län och ÖSTSAM, som omfattar Östergöt-
lands län, har tillsammans med Sydsvenska Industri-
och Handelskammaren och Östsvenska Handels-
kammaren bildat ett partnerskap för E 22:an. Syftet är
att åstadkomma en upprustning av E 22:an betydligt
tidigare än vad nuvarande planer medger.
Det råder enighet om att E 22:an, som sträcker sig
från Trelleborg/Malmö i söder vidare genom Skåne,
Blekinge, Kalmar län och norrut till Norrköping, ska
byggas ut till en högklassig väg. På sträckan Malmö-
Kalmar finns en enighet om att standarden måste vara
fyrfältsväg, dvs. motorväg.
I de nu gällande planerna finns betydande belopp
upptagna för en ombyggnad av E 22:an, vilket skulle
ha inneburit att ett antal delsträckor byggts om under
den kommande 5-10-årsperioden. Men med de sena-
reläggningar som nu sker och har skett kommer stan-
darden på vägen under överskådlig tid att vara myck-
et bristfällig och därmed hämma den positiva regio-
nala utveckling som nu sker inte minst i Blekinge.
Detta vore stor till nackdel för regionen.
Nya finansieringsgrepp krävs därför av staten för
att möjliggöra en tidigareläggning av utbyggnaden av
E 22:an.
I enlighet med det förslag som förts fram av det
partnerskap som jag nämnde tidigare yrkar vi på att
E 22:an på delen Hurva-Söderåkra tas med bland de
projekt som ska finansieras genom den s.k. PPP-
modellen. Med en sådan modell skulle det vara möj-
ligt att denna del av E 22:an är utbyggd inom tio år.
Under den senaste tiden har vi uppmärksammat
att det underlag i form av sysselsättningsprognoser,
trafikflödesberäkningar m.m. som bl.a. tas fram av
SIKA bygger på felaktiga förutsättningar. I Blekinge
förutsätts t.ex. en sysselsättningstillväxt fram till 2010
som långt understiger den redan i dag uppnådda sys-
selsättningen. SIKA tycks inte ha uppmärksammat
den regionala förändring som sker och har skett i
Blekinge.
Satsningen på Blekinge kustbana har blivit en fö-
rebild för hela landet. Både elektrifiering och kur-
vrätning av banan är motiverade med hänsyn tagen
till den stora trafikpotential som banan har.
Kustbanan måste kunna köra över Öresundsbron
som i sin tur kräver elektrifiering. Det är glädjande att
regeringen nu uppdragit åt Banverket att planera så
att byggstart kan ske 2004. Men utöver elektrifiering
krävs ytterligare insatser för att minska restiden och
öka servicen längs banan. Detta är ett exempel på att
det lönar sig att arbeta långsiktigt och enträget.
Under minst tio år har arbetet pågått för att få till
stånd en rejäl upprustning av den pulsåder som kallas
Blekinge kustbana.
Herr talman! Jag vill avsluta med att säga att Ble-
kinges tillväxt är bland de bästa i landet. Nu måste
staten se till att infrastrukturen inte blir en begränsan-
de faktor för fortsatt tillväxt. Jag instämmer i det som
Johnny Gylling sade; jag hoppas att staten vill vara
med och vattna Sveriges trädgård.