Fru talman! Avtalet blir något mer komplicerat när
man lyfter fram u-landsperspektivet. Det är uppenbart
att många strävar efter att det s.k. MAI-avtalet inte
bara skall omfatta i-länderna utan förhoppningsvis
hela världen så småningom. Därför är det väldigt
viktigt hur avtalet byggs upp från början, och då blir
u-landskopplingen central.
När det gäller miljöområdet skall vi vara medvet-
na om att det finns mängder av u-länder som inte har
någon miljölagstiftning att tala om. Jag är ganska
säker på att många länder som har en väldigt svag
miljölagstiftning finns med i World Trade Organiza-
tions handelsavtal. Därför skulle jag önska att det i
MAI-avtalet fanns skyldigheter för företagen och att
skyldigheten inte skulle behöva begränsas till att
uppfylla respektive lands lag. Jag inser att detta blir
grunden i resonemangen i sådana här avtal. Men jag
skulle önska att avtalet kunde sträcka sig längre, så att
man exempelvis kunde hävda en sådan sak som för-
siktighetsprincipen, dvs. att om ett land deltar i inves-
teringssamarbetet gäller också försiktighetsprincipen,
oavsett om landet har infört miljölagstiftning eller
inte.
Jag skulle vilja se att vi kunde vara offensiva när
vi bygger upp MAI-avtalet. EU-parlamentet har ju
antagit en resolution som innehåller en serie av olika
punkter, som på miljöområdet bl.a. pekar på Riodek-
larationen. Den bas som man kan kräva är åtminstone
att de internationella konventionerna, som ju är mer
bindande, kommer att integreras i avtalet. Jag inser
svårigheterna här, men jag tycker att vi måste jobba så
offensivt som möjligt för att få ett avtal som också
innebär skyldigheter för företagen.