Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellationerna 1997/98:237, 223 och 239 om MAI-avtalet

Miljöminister Anna Lindh (s), 1998-03-27 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag skall börja med att kommentera

undantagen. Jag tog tre viktiga exempel där vi behö-

ver tydliga skrivningar på miljöområdet. Det handlar

om den nationella lagstiftningen, det handlar om att

undvika skadestånd och en felaktig tvistelösning, och

det handlar om att inte sätta de multilaterala miljöav-

talen ur spel utan att de skall väga tungt. Detta tycker

jag är viktigt för Sverige men också för eventuella u-

länder som i ett senare skede kan komma att omfattas

av avtalet. Men det är viktigt att komma ihåg att de u-

länder som då skall omfattas måste själva också vara

med och förhandla och kan alltså få ytterligare undan-

tag.

När jag informerade mina europeiska kolleger om

denna fråga gjorde jag det bl.a. därför att jag ville att

Sverige skulle få stöd från andra länder när vi driver

miljöfrågorna. Jag förstod att mina EU-kolleger har

precis samma utgångspunkt. Men jag kunde också se

att man i några av de andra europeiska länderna inte

ens har tagit upp diskussionen nu. Där ligger man

alltså ännu längre bak i diskussionen.

Hanna Zetterberg ställde några frågor om stand

still och roll back. Det som man skall komma ihåg är

att det handlar om att man inte skall införa nya dis-

kriminerande undantagsregler när det är stand still.

Det innebär inte att miljöpolitiken och miljölagstift-

ningen skall vara stand still. Sedan sägs det att det

skall vara roll back av undantag. Det är alltså de na-

tionella specifika reservationerna och undantagen. Det

är en diskussion som det finns 3 000 olika frågetecken

kring. Med tanke på att alla länder har anmält så

många undantag, alltifrån de små svaga länderna till

de stora starka länderna som USA, tror jag att möjlig-

heten att driva igenom något slags fullständig roll

back av nationella undantag är helt utsiktslös.

Vad kan vi då själva göra? Kan vi t.ex. driva egna

miljöregler och egna upphandlingsregler? Det är

självklart att vi kan. Upphandlingsregler är ju något

som vi tycker är ett viktigt instrument i den nationella

miljölagstiftningen. Det skall inte ett sådant här avtal

kunna sätta ur funktion, utan det är klart att vi skall

kunna använda upphandling som ett bra miljöpolitiskt

instrument även i framtiden och även t.ex. skattepoli-

tiken.

Jag hann i mitt förra anförande inte säga att det är

viktigt att komma ihåg att vi från svensk sida också

vill ha in viktiga miljöprinciper i avtalet, t.ex. pollutor

pays principle, som är ett sådant exempel som Sveri-

ge har tagit upp för att få med några av de internatio-

nella miljöprinciperna i avtalet. Det hoppas vi få stöd

för. Men jag tror också att det är viktigt att se att de

starka miljöfrågorna i realiteten fortfarande kommer

att finnas i de globala miljöavtalen. Därför är det

viktigt att man fortsätter att arbeta också med de glo-

bala miljöavtalen för att se till att de är starka, även i

förhållande till MAI-avtalet. Man kanske inte kan

reglera allt i ett enda avtal, utan då får man se till att

miljöavtalen är starka.

När det gäller hur företagen uppför sig vet jag,

även om det inte riktigt är min fråga, att det förs en

diskussion inom OECD om något slags uppförande-

kodex för företagen. Tanken är att det skall utgöra

någon form av bilaga till MAI-avtalet, så att man även

skall kunna se exempel även på vad företagen faktiskt

har för förpliktelser.

Debatten

Hämtad sida: 15

15 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.