Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellationerna 1997/98:237, 223 och 239 om MAI-avtalet

YVONNE RUWAIDA (mp), 1998-03-27 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Jag skall börja med att berömma

Miljödepartementet. Ni har gjort en studie som rör

miljökonsekvenserna och MAI-avtalet - även om det

inte är en omfattande studie. På så sätt är ni det bästa

departementet av alla, och det vill jag berömma er för.

Däremot önskar jag att informationen hade kommit ut

mer över lag, men det finns andra i regeringen som

har det ansvaret.

När det gäller miljöfrågorna är det inte lätt; det är

tolkningsfrågor. I rapporten av Jonas Ebbesson skri-

ver han att möjligheterna att bedriva en aktiv miljö-

politik förhindras. Även om det är en svensk linje att

se till att den rätten inte skall förhindras, och man nu

även har kommit överens om det i förhandlingarna,

tror jag att vi har väldigt olika syn på vad det är som

begränsar rätten att föra en aktiv nationell miljöpoli-

tik.

Vad är miljöpolitik? Jag tror att det inom OECD-

länderna finns oerhört många olika uppfattningar på

detta område. För mig är miljöpolitik t.ex. skattepoli-

tik och trafikpolitik. Miljöpolitiken går in på alla

områden - allt hänger ihop. Jag tror inte att alla

OECD-länder ser t.ex. skattepolitik som miljöpolitik.

De kanske menar att man har rätt att t.ex. förbjuda

vissa väldigt farliga ämnen, och där kanske man kan

finna konsensus - kanske inte. Men om man finner en

konsensus kring att t.ex. en omfattande skatteväxling

är nödvändig för framtiden och miljön, vad innebär då

detta? Hur kommer företagen att agera? Det finns

alltså många stora frågetecken.

Jag är tveksam till att man kommer att hitta en

gemensam linje som är tillräckligt bra när det gäller

vad det är som begränsar rätten att föra en aktiv na-

tionell miljöpolitik. Det är en av de frågor som jag

tycker är allvarligast med MAI-avtalet.

En fråga som rör detta är att miljölagar kan mins-

ka de vinster som ett företag har om det är miljöför-

störande: ju större miljöbov, desto mindre förväntad

vinst blir det. Men här skyddar man alltså miljöbo-

varna: ju större miljöbov, desto bättre skydd kan

avtalet ge. Då kan företaget begära skadestånd av

staten. Det är någonting som är väldigt allvarligt.

När det gäller de här frågorna tror jag inte att det

finns några enkla svar. Det finns olika tolkningar

bland jurister både i EU-parlamentet och i Sverige om

vad det exakt kommer att innebära. Det beror på att

avtalet fortfarande är vagt formulerat. Jag tror inte

heller att det finns en konkret svensk syn i regeringen

- jag har inte hört det - om exakt vad man driver och

tycker från Sveriges sida. Min tolkning är att man går

in i förhandlingarna med vissa principer men på något

sätt hoppas att det går bra. Det är en syn som oroar.

Jag vill veta hur Anna Lindh som miljöminister

tänker förankra den svenska synen från ett miljöpers-

pektiv vad gäller MAI-avtalet.

Debatten

Hämtad sida: 15

15 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

YVONNE RUWAIDA (mp): Svar på interpellationerna 1997/98:237, 223 och 239 om MAI-avtalet (1998-03-27) — PRESS0