Fru talman! Först en liten kommentar kring detta
med den demokratiska processen. Vad jag har förstått
fanns MAI-avtalet i princip inte att tillgå hos andra än
väldigt högt uppsatta politiker och tjänstemän och inte
förrän under hösten 1997. Det är klart att när det inte
finns ett underlag för debatt om en fråga och man inte
talar om den, så faller den undan. Det är ju en väldigt
krånglig lagstiftning och ett väldigt stort avtal. Vi har
märkt, vad gäller journalisters hantering av frågan här
i Sverige t.ex., att det är väldigt många som backar
därför att den är för stor. Man har inte tid att sätta sig
in i alla olika detaljer, och därför väljer man att lämna
det litet åt sidan. Det är beklagligt att det har blivit så.
Jag tycker att vi skall rätta till det nu, och det har vi
också börjat göra.
När det gäller miljöfrågorna litet mer konkret tror
jag inte att problemet handlar om att ha gemensamma
regler eller inte. Jag tror att vi till väldigt stor del
måste ha gemensamma regler. Problemet är hur vi
skapar de gemensamma reglerna och vad de egentli-
gen innehåller. Här ligger Sverige jämfört med många
andra länder väldigt bra till på många olika sätt. Vi
har framför allt en väldigt hög kunskapsnivå bland
alla i befolkningen. Det gäller såväl tjänstemän som
domstolar osv., och det skall vi naturligtvis utveckla.
Jag är litet orolig för principerna, som miljöminis-
tern inte hann kommentera. I stället kan jag utveckla
litet detta med stand still och roll back. Med stand
still menas att man kommer överens om att man inte
skall utveckla lagstiftningen därför att man kan se att
det hindrar olika investeringar. En konkret fråga
skulle då kunna vara om detta t.ex. kan handla om
bilindustrin. Om bilindustrin halkar efter och inte
klarar av att producera de bilar som vi egentligen vill
ha - låg energiförbrukning, bra miljöhantering, bra
återvinning osv. - skall vi då låta bli att ställa den
typen av krav på bilproducenter därför att så många
skulle slås ut och skulle kunna drabbas av skade-
stånd? Eller hur skall man tolka reglerna? Problemet
är hur vi skall göra den här typen av principer konkre-
ta, så att vi förstår vad de innebär och kan ta den
politiska diskussionen. Jag skulle kunna tänka mig att
stand still-principen kanske hamnar där någonstans.
Roll back syftar snarare till att harmonisera alla
länders lagstiftning. Även om man formellt sett har
reservationer med från början, syftar väl avtalet till att
det på lång sikt skall bli gemensamma regler. En
reservation är visserligen en reservation, men man
kanske skall avhända sig den rättigheten till ett senare
tillfälle. Jag skulle gärna vilja ha kommentarer till det,
därför att detta är väldigt svårt för mig som inte är
jurist. Jag har visserligen kontakter. Men jag måste ju
lita på andras tolkningar av principerna. Därför ber
jag om en tolkning från miljöministerns sida. Den
tolkning som jag har gjort gör mig väldigt oroad just
från miljöfrågehänsyn.
När det sedan gäller frågan om den nationella
lagstiftningen, som regeringen driver, är det viktigt att
få tydliga undantag. Det känns ändå positivt att det
finns skrivningar som säger att man kan få undantag
för de facto-diskriminering om man kan bevisa att
syftet är att skydda människor, miljö, naturreserurser
osv. Det är väldigt bra att naturresurser står med i
skrivningarna, för det är någonting som annars glöms
bort.
Jag vill bara ha en bedömning av hur pass tydliga
skrivningarna är. Jag tolkade miljöministern så att hon
gärna skulle vilja ha litet tydligare och hårdare skriv-
ningar. Går det som är inskrivet i de nya avtalstexter-
na att använda konkret? Kan vi luta oss mot dessa
regler?