Herr talman! Vi behandlar nu jordbruksutskottets
betänkande om producentansvar för uttjänta bilar.
Betänkandet bygger på regeringens proposition, som i
sin tur till mycket stor del bygger på Kretsloppsdele-
gationens förslag och rapport, även om - det vill jag
säga till Lennart Daléus - den lagtekniska lösningen
är något enklare. Väldigt mycket överenstämmer
mellan propositionen, betänkandet och Kretsloppsde-
legationens rapport.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag, och jag
yrkar bifall till hemställan i betänkandet.
Avsikten i propositionen är helt i linje med riks-
dagens tidigare beslut om producentansvar och
kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Syftet är att
uttjänta bilar skall tas om hand på ett miljöriktigt sätt
och att så mycket som möjligt av materialet skall
återanvändas eller återvinnas. På så sätt minimerar
man avfallsmängderna och behovet av nytt material
kan minska.
Producentansvaret kommer att regleras genom fö-
reskrifter med stöd i renhållningslagen. Regeringen
föreslår också regler om återvinningshantering vid
bilskrotningsanläggningar och en rapporteringsskyl-
dighet för bilskrotarna när det gäller återanvändning
och återvinning av skrotade bilar. Naturvårdsverket
blir central tillsynsmyndighet, och lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
Jag vill nu kommentera några av förslagen i reser-
vationerna. Jag börjar med Dan Ericsson, som tycker
att det är konstigt att vi föreslår att man inte skall höja
bilskrotningspremien.
Vi är överens om grundfrågan. Vi vill att man inte
skall ha kvar de gamla bilarna i drift utan försöka få
bort dem i så stor utsträckning som möjligt. Men nu
sitter en utredning och tittar på hur man på bästa sätt
skall få detta till stånd, och då tycker vi att det är
bättre att vänta och se vad den utredningen kommer
fram till. Den differentierade skrotningspremien som
använts har ju inte visat sig vara särskilt effektiv.
Jag tror inte att man kan få en utskrotning av
gamla bilar i någon större utsträckning genom att höja
premien med några tusen kronor. Man kan hitta andra
medel för att åstadkomma det. Därför har vi inte tagit
upp frågan i kds motion.
Moderaterna föreslår i sin reservation att man nu
inte skall utfärda några föreskrifter över huvud taget,
utan ha ett frivilligt producentansvar. Det har Göte
Jonsson talat för här.
Man blir inte direkt förvånad över moderaternas
reservation. Den ligger helt i linje med moderaternas
allmänna inställning.
Jag håller med om att man rent allmänt kan över-
väga frivillighet som metod. Det bör man i många fall
också göra. Men i det här fallet bedömer vi, liksom
utskottsmajoriteten, regeringen, Kretsloppsdelegatio-
nen och flertalet remissinstanser, att det behövs lag-
stiftning och att det behövs föreskrifter. Därigenom
förbättras statens möjligheter till kontroll. Alla produ-
center omfattas också på lika villkor och det blir en
bättre konkurrensneutralitet. Det brukar ju vara viktigt
för moderaterna i andra sammanhang.
Jag yrkar härmed avslag på moderaternas reserva-
tion.
Centern, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har en re-
servation som handlar om inriktningen av producen-
tansvaret och som Lennart Daléus har talat sig varm
för.
Producenten skall enligt min mening ansvara för
bilar som producenten har tillverkat eller importerat.
Men enligt reservationen skall producenten även
ansvara för bilar han själv inte har tillverkat eller
importerat.
Visst finns det en risk - det står också i betänkan-
det - för att en producent försvinner från marknaden
och att producentansvar inte kan utkrävas. Jag kan
hålla med om det. Men det kan man ju inte heller göra
när det gäller de privatimporterade bilarna eller de
bilar som är i drift i dag, innan lagen träder i kraft.
Skillnaden är i mitt tycke inte så stor som Lennart
Daléus vill göra gällande.
Dessutom finns det i propositionen en uppfölj-
ningsbestämmelse. Skulle det mot förmodan visa sig
att bilindustrin missbrukar systemet kan man vid
uppföljningen, som skall ske innan utgången av 1999,
täppa till det hålet.
Jag tror att det finns en fördel med att förändring-
arna sker i samförstånd med bilindustrin, som ju har
kommit ganska långt. Jag tycker nog att det verkar
som om Lennart Daléus har vaknat på fel sida. Vi har
ett system - med producenter, tillverkare av bilar och
generalagenter för bilar - som är ganska vedertaget.
De kommer att bygga upp ett system för att ta hand
om de bilar som finns. De nöjer sig inte med en bil.
De kommer att sträva efter att få så många bilar som
möjligt. De kommer nämligen att ha nytta av det
material i bilarna som de kan ta till vara. Vi har ju satt
upp ganska tuffa mål när det gäller att återta material i
bilarna.
Med det yrkar jag avslag på reservationen.
Centern har också en reservation om att det är
olämpligt att hänga upp producentansvaret för bilar på
renhållningslagen. Centern hänvisar till Kretsloppsde-
legationen som föreslår att en särskild bilåtervinning-
slag införs.
I den här frågan delar jag och utskottet regering-
ens bedömning att renhållningslagen mycket väl kan
tillämpas och att begreppet avfall inte är beroende av
avfallets eventuella värde. Ägaren till en bil gör ju sig
av med bilen för att få den skrotad. Jag tycker inte att
man skall krångla till lagstiftningen i onödan. Enligt
min mening ligger det också ett värde i att producen-
tansvaret kan regleras med samma teknik som har
använts tidigare, dvs. att man när det gäller producen-
tansvar har samma typ av lagstiftning för olika varor.
Sammanfattningsvis, herr talman, yrkar jag bifall
till hemställan i betänkandet, med det lilla tillägg som
Lennart Daléus hade när det gällde mom. 2. Jag yrkar
också avslag på samtliga reservationer och Dan Erics-
sons yrkande.