Herr talman! Göte Jonsson vill få det att låta som
om jag tar avstånd från alla former av privat
sjukvård. Det handlar inte om det. Det handlar om
huruvida det skall vara en totalt fri etablering,
vilket föreslås i det här betänkandet.
Detta får till resultat att landstingen inte längre har
någon kostnadskontroll och inte längre kan
planera. Man kan ju inte veta vilka nya etableringar
som växer fram. Vi vet att det finns en rad privata
rådgivare, läkare och sjukhus. De fungerar i de
flesta fall alldeles utmärkt. Problemet när man
släpper lös detta är att vem som helst kan starta vad
som helst utan någon som helst etableringsstyrning.
Då uppstår en situation då patienterna riskerar att
komma i kläm och då vi riskerar att dra på oss
betydligt högre kostnader för sjukvården än vi har
i dag.
Husläkeriet, Göte Jonsson, var kanske inte något
bra exempel på en lyckad sjukvårdsreform. Det har
ju verkligen visat sig att det är ett eländes elände.
Det kommer rapporter från olika håll i landet.
Efter några få månader har Husläkardelegationens
ordförande sagt att det är dags att ändra lagen. Det
finns kanske bättre exempel.
Jag skall avsluta med att ta upp frågan om det
byråkratiska krångel som majoriteten nu ställer till
med genom det här förslaget. Kompromissandet
med nydemokraterna har lett fram till att man nu
tvingar landstingen att skicka pengarna via
försäkringskassan innan de når vårdgivaren. Det är
ganska fantastiskt med tanke på att det åtminstone
om man får tro retoriken är byråkratins svurna
fiender, moderater och nydemokrater, som står för
detta nya inslag av byråkrati.
Det kan vara bra att skapa ett och annat nytt arbete
i dessa tider, men frågan är om dessa pengar inte
kunde komma till bättre användning. Man skulle
kunna behålla några undersköterskor eller
sjuksköterskor i landet i stället för att använda
pengarna till onödig byråkrati.