Herr talman! Om Britta Bjelle hade läst de
socialdemokratiska motionerna 1992, 1993 och
1994 om ekobrotten, hade hon fått uppslaget att det
krävs en samordnad organisation. Vi har de senaste
tre åren föreslagit en samordnad organisation
under central ledning för att bekämpa
ekobrottsligheten. Men det har ni gått emot, och
det gör ni uppenbarligen också i dag. Det råder
passivitet från er sida.
Britta Bjelle sade att det krävs lagstiftningsåtgärder
och att det tar tid att genomföra sådana. Det är jag
väl medveten om, men denna regering har varit
oerhört snabb när det gällt att genomföra
lagstiftningsåtgärder som faktiskt försvårar för
samhället att komma åt den ekonomiska
brottsligheten. Avskaffandet av
skatteflyktsklausulen, förändringarna i
bevissäkrings- och
betalningssäkringsmöjligheterna samt
Rättssäkerhetskommitténs förslag, som minskar
möjligheterna att bedriva skatterevision -- ett
förslag som Britta Bjelle själv har varit med om att
utarbeta -- är några exempel på förslag som ni har
lagt fram i denna kammare och även delvis
genomfört. De försvårar för samhället att ingripa
mot den ekonomiska brottsligheten. I de
sammanhangen har ni varit handlingskraftiga. Men
ni har inte varit särskilt aktiva -- och det är inte bara
mitt eget omdöme, utan den uppfattningen har
också de verksamma inom olika myndigheter
såsom skatteförvaltningen, polisen och åklagarna --
när det gällt att ingripa med kraft mot den
ekonomiska brottsligheten.