Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Jämställdhet

Paula Bieler (SD), 2016-06-20 (riksmöte 2015/16).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2015/16:AU9 Jämställdhet

Herr talman! Jämställdhet är en viktig fråga. I betänkandet behandlar vi dels regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionen rapport om regeringens jämställdhetssatsning, dels ett antal olika motioner med yrkanden på området.

Inledningsvis ska jag säga ett par ord om skrivelsen som sådan. Den som mot förmodan läser både betänkandet och motionerna extremt noga kanske noterar att Sverigedemokraterna har valt att inte väcka någon följdmotion med anledning av skrivelsen.

Anledningen till detta är relativt enkel. Riksrevisionen har fått i uppdrag att utvärdera de satsningar som genomförs baserat på de syften som ligger bakom satsningarna. Det är sedan länge känt, hoppas jag, att Sverigedemokraterna inte fullt ut delar synen på dessa syften och de jämställdhetspolitiska mål som samtliga övriga partier har ställt upp. Det är inte för att vi inte tror på jämställdhet - för oss är det en självklarhet att som kvinna, som man eller som något annat, om det är det du är, ska du inte dömas efter ditt kön utan efter dina insatser, efter vem du är och efter de val du gör.

Däremot ingår i de jämställdhetspolitiska målen att man ska räkna kön och utgå från att en jämn fördelning av kvinnor och män på olika positioner i samhället avgör om vi är jämställda eller inte.

Herr talman! Sverigedemokraterna tror att detta är fel grund. Vi ser inte ojämn fördelning av män och kvinnor som ett tecken i sig på ojämställdhet. Det kan mycket väl vara så att en ojämn fördelning följer av diskriminering i arbetslivet, men det kan också vara så att det helt enkelt ibland följer av att kvinnor och män på det stora hela, om man jämför grupperna, kanske har lite olika egenskaper och önskemål.

För mig är det en självklarhet att vi inte nödvändigtvis är stöpta i samma form. Det jag strävar efter när jag strävar efter att uppnå jämställhet är att man ska se till mig som individ och inte till vad jag har för kön. Man kan aldrig uppnå jämställdhet om grunden är att utgå från vilket kön jag har.

Med anledning av detta har jag redan sedan tidigare väckt motioner om att de jämställdhetspolitiska målen bör uppdateras. Detta märks också, herr talman, i reservation nr 1, som är den första av våra reservationer som jag vill yrka bifall till.

Men det här innebär inte att det inte finns åtgärder eller satsningar att göra.

Vi vet att det finns skillnader som påverkar våra möjligheter till ett gott liv baserat på vilket kön vi har. Vi vet att kvinnor oftare arbetar i de branscher där man har lite sämre ekonomiska villkor, ibland ganska mycket sämre ekonomiska villkor. Vi vet också att de val kvinnor oftare gör, oavsett grunderna till det, leder till exempelvis sämre pensioner och sämre ekonomiska villkor livet igenom.

Men är lösningen att försöka kvotera, eller att diktera hur många kvinnor eller män som ska jobba i vilken bransch? Blir det bättre om de dåliga villkoren drabbar lika många män som kvinnor, eller är det villkoren i sig vi ska bekämpa?

Utöver lönekartläggningar, som vi debatterade tidigare och som Sverigedemokraterna har drivit på för att få igenom regelbundet där det finns tecken på diskriminering, har Sverigedemokraterna också lyft fram behovet av att säkerställa bättre villkor i de kvinnodominerade branscherna. Vi vet att det framför allt är kvinnor som drabbas av att man i den offentliga sektorn har svårare att lägga pussel och säkerställa heltid till alla som vill jobba heltid. Därför har vi föreslagit att man ska stärka möjligheten att gå upp till heltid i stället för att jobba deltid mot sin vilja. Detta stärker ekonomin för kvinnor och män som jobbar i de branscherna, och det stärker också kvaliteten på arbetet för arbetstagaren och på välfärden för brukarna.

Herr talman! Det är på detta sätt som Sverigedemokraterna vill bekämpa de problem som drabbar framför allt kvinnor men inte bara kvinnor. Vi ser till att lösa problemen i stället för att räkna hur många män respektive kvinnor som drabbas och i stället för att via omvägar fördela problemen jämnare.

Herr talman! Under våren, inte minst, har frågan om personer som drabbas av förtryck på grund av sin könstillhörighet eller sexualitet lyfts upp på agendan igen. Vi har de senaste åren sakta men säkert börjat få i gång en alltmer livskraftig debatt om hedersrelaterat våld och förtryck.

Jag är oerhört stolt, glad och tacksam över att jag har fått födas och leva i Sverige. Det är ett land som historiskt sett har en tradition av att värna kvinnors trygghet. Faktum är att Sverige tros ha en av världens äldsta kvinnofridslagar. Den var givetvis inte perfekt när den infördes, men vi har en tradition i det här landet av att värdera kvinnors trygghet och säkerhet. Så ser det inte ut världen över.

Tack och lov är det ytterst få som anser det lämpligt att föra in värderingar och att acceptera utslag av värderingar som gör skillnad på män och kvinnor och som ger män friheter och tar ifrån kvinnor deras friheter och rättigheter.

Tack och lov finns det många som inser vikten av att med kraft arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck. Jag tror att ingen i den här kammaren har mått bra av att läsa rapporter om flickor som uppmanas ta med sig nålar på bröllopsnatten för att låtsas ha något slags oskuld, vilket vi alla här inne för övrigt rimligtvis vet inte kan visas med blod på ett sådant sätt.

Samtidigt vacklar man. Det är lätt att säga ifrån när det går riktigt, riktigt långt. Det är lätt att stå upp och säga att vi aldrig kan acceptera våld. Men det är inte bara när det är grovt fysiskt våld som rättigheter kränks och friheter tas bort.

Herr talman! Från Sverigedemokraternas sida har vi länge varit tydliga med att vill vi bekämpa det hedersrelaterade våldet och förtrycket måste vi se till när det dyker upp, och då måste vi ta krafttag överallt där det dyker upp. Det duger inte att acceptera att man backar undan för att underlätta. Det duger inte att tycka att exempelvis könssegregerade badtider är ett lämpligt sätt att möjliggöra för kvinnor att lära sig simma. Om kvinnor bara får vistas i badhuset när ingen man finns närvarande är det inte jämställt. Då har vi tvärtom gett efter för de krafter som tycker att kvinnor och män inte har samma rätt att vistas med varandra oavsett omständigheter.

Därför, herr talman, vill jag också yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 10 där vi räknar upp ett antal åtgärder mot de värderingar och krafter som ligger bakom det hedersrelaterade förtrycket.

Det handlar om såväl arbete med fler hedersjourer som att stärka dem som behöver hjälp att lämna en förtryckande struktur bakom sig. Många av de insatser som finns i dag för kvinnors och mäns rättigheter att lämna destruktiva förhållanden och destruktiva hem fokuserar enbart på relationen med den aktuella partnern. Men när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är det större än så. Man utsätts inte för förtryck eller våld från en partner, vilket är illa nog, utan man behöver ofta lämna hela sin verklighet, hela sin världsbild och alla bekanta bakom sig. Så utbrett är för-trycket. Det handlar inte om en individ som kränker en annan individ. Det handlar om en person som måste lämna allt han eller hon har för att få grundläggande friheter och rättigheter.

Där behövs det specialkompetens. Där behövs det specialkunskaper. Där duger det inte med samma verktyg som gäller i andra former av nära våld. Därför behöver vi fler särskilda jourer och särskilda verktyg i dessa sammanhang.

Men därför behöver vi också tydliggöra något. Det gäller exempelvis könssegregerad undervisning. Det kan handla om utbildningsinsatser i sfi, där kvinnor i vissa fall har fått gömma sig bakom skärmar. Det kan handla om att man uppmanar kvinnor att använda särskilda pooler i badhus. Det kan handla om att inrätta särskilda asylboenden för kvinnor, som vissa har föreslagit. Där får vi inte backa. Där får vi inte ge förtryckarna en enda millimeter. Där ska vi stå upp. För i vårt land handlar det inte om huruvida man hälsar genom att skaka hand eller inte, utan det handlar om att man behandlar män och kvinnor lika och hälsar på män och kvinnor med samma respekt.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag givetvis säga att jag även står bakom vår tredje reservation. Men, som sagt, för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 1 och 10.

(Applåder)

Debatten

Hämtad sida: 48

48 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Paula Bieler (SD): Jämställdhet (2016-06-20) — PRESS0