Herr talman! Det finns problem på många håll i samhället, absolut. Men åtminstone jag ser att inte alla män alltid behöver tillrättavisas. Åtminstone jag tycker att vi definitivt bör säkerställa att när vi vet att någon, vare sig det är en man eller kvinna, tar till våld, tar sig rätten till andra människors kroppar så ska vi inte behandla den personen milt.
Men det är det man förespråkar här. I stället för konkreta åtgärder emot konkreta förbrytare pratar man om att insatser ska göras mot alla män generellt. Jag tror att man måste inse att man även bör jobba konkret.
I en tidigare debatt under dagen tog jag upp ett annat exempel på konkreta fall. Det var i ett replikskifte med Christina Höj Larsen, och det jag talade om då var vad man vill göra åt alla de kvinnor som påtalar att de inte känner sig trygga på asylboenden, eftersom det finns ett överskott av företrädesvis män från länder med betydligt större problem avseende hur man ser på kvinnor som fortsätter att ta sig friheter med kvinnors kroppar och andra personer på dessa boenden.
Det svar jag fick där och då var att det ska vara samma slags insatser som gäller mot kvinnovåld i allmänhet, och man hänvisade till kvinnojourer.
Min fråga är om Rossana Dinamarca delar bilden att de kvinnor som har flytt till Sverige i tron och förhoppningen att kunna få leva i frid och ro här åter ska förvisas till att fly och gömma sig på kvinnojourers boenden, eller om man faktiskt är beredd att ta till åtgärder mot de män som tar sig hit och fortsätter att förtrycka kvinnor på asylboenden.