Herr talman! Vanligtvis tycker jag inte att det är lämpligt att ta upp enskilda fall som grund för diskussioner i kammaren, men eftersom det nu ändå lyfts upp från Vänsterpartiets håll måste jag ändå beröra fallet Lotta.
Nu kommer vi att lämna vårt utskott och snarare gå in på justitieutskottets område. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att Vänsterpartiets sida vill hävda sig vara de som gör mest för att verka för att det som hände Lotta inte ska inträffa igen när faktum är att den man som bragte Lotta om livet varit dömd flera gånger tidigare och faktum samtidigt är att Vänsterpartiet förespråkar halvtidsfrigivning och sänkta straff på så oerhört många olika håll.
Min första fråga till Rossana Dinamarca, herr talman, är om hon mot bakgrund av det hon har anfört här i dag och som löfte till alla dem som undrar vad man ska göra för att förhindra att det som hände Lotta sker igen är beredd att kämpa internt inom Vänsterpartiet så att man äntligen kan släppa sin naiva tro på att tidiga frigivningar kan göra skillnad.
Min andra fråga är: Vad kan man göra för att säkerställa att personer som är dömda för grov misshandel eller andra grova våldsbrott inte ska släppas ut om det finns risk för återfall?