Herr talman! Denna debatt gäller, som vi redan
har blivit upplysta om, utrikesutskottets betänkande
angående situationen i f.d. Jugoslavien och Albanien.
I detta betänkande behandlar utskottet motioner och
har väckts bl.a. under den allmänna motionstiden. Det
är motionerna U608 från Vänsterpartiet, U611 från
Miljöpartiet, U623 och U634 från Folkpartiet, U639
från Centerpartiet. Jag börjar med att yrka bifall till
utskottets skrivningar.
Bakom utskottsbetänkandets formella titel och den
något torra inledningen döljer sig en katastrof, ett
öppet sår på vår kontinent. Ingen, inte ens den störste
pessimist, skulle någonsin ha kunnat föreställa sig att
det vi i dag debatterar skulle bli den sanning som vi
kan se framför oss. Men verkligheten överträffar
stundom vår vildaste fantasi. Människans grymhet
överskriver de gränser vi trodde vara möjliga.
I den ofattbara realiteten vänds vapen mot före
detta goda grannar. Etnisk rensning blir ett ord som
innefattas i vår begreppsvärld. Systematiska våldtäk-
ter och tortyr är bara några av de brott mot de mänsk-
liga rättigheterna som begåtts i det f.d. Jugoslavien.
Rättsstatens principer har ett otal gånger brutits.
Ingen är oberörd av det som sker i f.d. Jugoslavi-
en. Alla känner vi en upprördhet, ibland också en
uppgivenhet, upprördhet över att det som sker verkli-
gen sker, uppgivenhet över hur långsamt det går att
skapa fred i området. Detta betänkande döljer bakom
sin rubrik också många och svåra tankeställare om hur
vi i framtiden skall kunna skapa fred på ett fredligt
sätt.
Omvärlden har inte betraktat detta inferno med
likgiltighet. Försök har gjorts för att skapa fred i om-
rådet, en fred grundad på demokrati och samexistens
mellan olika etniska, politiska och religiösa grupper.
Än så länge har ingen framgång uppnåtts.
Herr talman! Sverige har inte förhållit sig passivt i
denna konflikt, vilket man lätt kan få uppfattningen av
när man läser motion U634 av Folkpartiet och hörde
den tidigare talarens inlägg. Sverige har ett stort en-
gagemang i Bosnien-Hercegovina, inte minst genom
våra FN-trupper. Sverige har visat sitt stöd för Bosni-
en-Hercegovina som självständig stat och mångkultu-
rellt samhälle i sina kontakter med parterna och också
i andra internationella sammanhang. Vi vidhåller
denna uppfattning. Så måste det förbli: Bosnien-
Hercegovina måste förbli den självständiga stat som
det en gång varit.
Många fredsförslag har stoppats i papperskorgen,
men det senaste som varit aktuellt för området är det
från den s.k. kontaktgruppens sida. Det innebär en
territoriell uppdelning av Bosnien-Hercegovina, där
landet till ytan skulle delas upp i ungefär två lika delar
som skulle förenas i en union. Detta skulle bevara
Bosnien-Hercegovina som en folkrättslig enhet. Man
kan tycka att det är en eftergift för den etniska rens-
ningen som förslaget innebär. Men utskottet vill un-
derstryka att fredsförslaget också innehåller viktiga
element som är avsedda att motverka effekterna av
den etniska rensningen, så att den inte skall bli bestå-
ende.
Ett krig, en konflikt är sällan rättvis eller rationell.
Den är inte heller mänsklig och tar inte hänsyn till
några humana värderingar. Det kan kännas orättfär-
digt att sanktionslättnader görs mot Serbien-
Montenegro. Förhoppningen är att detta skall motive-
ra regimen i Belgrad att ta steg mot fred och acceptera
det internationella samfundets vilja. Det är också
utskottsmajoritetens övertygelse att en fredlig och
bestående lösning bara kan komma till stånd genom
förhandlingar. I förhandlingar sker ett givande och ett
tagande. Dessutom skall sanktionslättnaderna ses i ett
helhetsperspektiv, där en långsiktig strävan är att just
uppnå en stabil fred i området.
Det är av denna anledning, dvs. tron på förhand-
lingslösningar, som utskottsmajoriteten klart tar av-
stånd från ett hävande av vapenembargot, som yrkan-
de 4 i motion U634 ger uttryck för. Det skulle inte
bara riskera förutsättningarna för FN:s närvaro i om-
rådet. Det skulle också innebära stora risker för Bos-
nien-Hercegovinas fortlevnad. Ytterligare vapen i
området skulle förmodligen förorsaka ännu mera våld
och ännu mer lidande. Majoriteten avvisar därför
detta synsätt, som motionärerna ger uttryck för.
Tolerans, ömsesidig respekt och en demokratisk
utveckling är det som kan ge området en stabil och
fredlig utveckling. Det är en lösning som är nödvän-
dig, inte bara för f.d. Jugoslavien utan för hela Euro-
pa.
Herr talman! Med detta anses yrkandena 1-3 samt
yrkande 5 i motion U634 som besvarade samt yrkan-
de 4 som avstyrkt.
I detta betänkande behandlas inte endast området
Bosnien-Hercegovina utan också Kosovo. Det som
sker i Kosovo i dag är en minst lika olycklig och
oönskad utveckling som den i Bosnien-Hercegovina,
även det inte sker i det formella krigets namn. Otaliga
rapporter vittnar om övergrepp på det kosovoalbanska
folket från de serbiska myndigheternas sida. Det tidi-
gare apartheidsystemet i Sydafrika har i andra sam-
manhang använts som liknelse, och det är knappast
någon överdrift. I likhet med många motionärer anser
utskottet att en lösning på Kosovoproblematiken är
nödvändig för hela området.
Utskottet förutsätter också att regeringen fortsätter
sina ansträngningar att få till stånd ett serbiskt medgi-
vande till utplacerandet av OSSE-missioner i områ-
det. Utskottet utgår från att Sverige fortsätter att aktivt
agera för att få läget beträffande de mänskliga rättig-
heterna i Kosovo uppmärksammat internationellt.
Utskottet utgår dessutom från att den svenska upp-
fattningen gällande sanktionerna mot Serbien-
Montenegro också i framtiden skall göras avhängiga
av läget i Kosovo. Detta är ett synsätt som Sverige
tidigare framfört i internationella sammanhang men
som tyvärr inte har fått gehör.
Herr talman! Med det anförda betraktar utskottet
motionerna U608 yrkandena 1 och 2, U611 yrkande-
na 1, 2, 3 och 4, U623 yrkandena 2 och 3 samt U639
yrkandena 1, 2 och 3 som besvarade. Utskottet av-
styrker yrkande 1 i motion U623.
Motion U623 upptar också läget i Makedonien.
Motionens yrkande sammanfaller i allt väsentligt med
den politik som Sverige hittills bedrivit gentemot
Makedonien. Sverige har såväl inom EU som i bilate-
rala kontakter uppmanat Grekland att slå in på en
samförståndspolitik i förhållande till Makedonien.
Greklands blockad mot Makedonien har också kritise-
rats. Sverige har på olika sätt, inte minst genom våra
FN-trupper och OSSE-missionen i Skopje, givit sitt
stöd till Makedonien.
Med det anförda betraktar utskottet yrkandena 5
och 7 i motion U623 som besvarade.
En annan del av detta område som behandlas i ut-
skottets betänkande är Slovenien. Utskottet beklagar i
likhet med motionären till U623 att Sloveniens möj-
ligheter att inleda förhandlingar med EU om ett asso-
ciationsavtal försenats på grund av den situation som
råder. Utskottet välkomnar desto mer de förhandling-
ar mellan EU och Slovenien som har kunnat inledas.
Därför anser också utskottet yrkande 9 i motion U623
som besvarat.
Ytterligare en del i området, eller egentligen utan-
för området men ändå en del som berörs av den ex-
plosionsrisk som finns, är Albanien. Det är ett eget
land, ett av de fattigaste i Europa. Detta område be-
rörs också i utskottets betänkande. Albanien har
lyckats i sina försök att ta steg mot en demokratisk
och ekonomisk utveckling. Sverige har försökt att
bidra genom att ge humanitärt bistånd och betalnings-
balansstöd. Ett ökat stöd genom EU förväntas också
ges under förutsättning att den demokratiska proces-
sen i Albanien fortsätter. Sverige stödjer också OSSE
i det arbete som syftar till att förebygga ytterligare
konflikter med etniska övertoner i området.
Det är också utskottets förhoppning att det stöd
som ges kan förebygga ytterligare spridning av kon-
flikterna på Balkan och motivera Albanien till att
fungera som en fortsatt modererande kraft i området.
Med det anförda betraktar utskottet yrkande 8 i
motion U623 som besvarat.
Herr talman! Konflikten i f.d. Jugoslavien har satt
det internationella samfundet på hårda prov. Även om
tappra försök har gjorts återstår mycket att önska.
Snabbare reaktioner, effektivare samordning och ett
klarare politiskt ställningstagande är några av de in-
slag som man skulle vilja se mer av. Men det visar
också på nödvändigheten av ytterligare internationellt
samarbete och en gemensam internationell dagord-
ning. Med mer makt och mer vapentvång löses sällan
konflikter eller tvistemål. En förfördelad part önskar
oftast att återupprätta sin heder. Därför måste alla
ansträngningar utmynna i att skapa en fred som inte
bara är en ögonblickets lycka utan en långsiktigt stabil
situation.
Det bosniska folket har tillsammans med andra
civila i detta område fått utstå ohyggligheter under de
senaste tre åren. Vi kan inte glömma, vi skall inte
glömma, men vi måste också försöka tro på en framtid
och en fred och mitt i dysterheten tänka på den dag då
gevären tystnat. Återuppbyggnad och återvändo är
begrepp som vi måste våga börja använda, även om
dagsläget är det mörkast möjliga.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskot-
tets hemställan.