Fru talman! Sveriges riksdag deltar nu i en gigan-
tisk utpressningsaktion mot det irländska folket. Det
är ett faktum att Irland har röstat nej. Man kan tycka
vad man vill om hur den här omröstningen har utfal-
lit. Men det är ett faktum att det enligt den irländska
konstitutionen är ett nej. Och enligt EU:s fördrag
innebär det att Nicefördraget har fallit.
Jag skulle kunna tänka mig att irländarna uppfat-
tar det som en provokation att EU:s övriga medlems-
länder nu fortsätter ratificeringsarbetet utan att ta
någon hänsyn till vad som har hänt där.
Det kommer naturligtvis att sättas ett oerhört tryck
på det irländska folket den dagen som den irländska
regeringen bestämmer sig för att man ska gå vidare
med ytterligare en folkomröstning. Jag skulle tro att
detta mynnar ut i ett ännu tydligare nej.
Fru talman! Utrikesministern ställde en fråga in-
nan hon lämnade kammaren. Hon frågade varför EU-
kritiker tycker så bra om nordiskt och internationellt
samarbete men tycker så illa om EU-samarbete. Jag
tänkte ge min syn på detta. Jag är kritisk till EU-
samarbete därför att det är elitistiskt. Jag tycker illa
om EU-samarbete därför att det är auktoritärt. Jag
tycker illa om EU-samarbete därför att det utesluter
den politiska friheten att arbeta för demokratisk soci-
alism och blandekonomi. Jag tycker illa om EU-
samarbete därför att det sätter det som man kallar
effektivitet före demokrati.
Det kanske ses som ett modernt synsätt. Men för
mig framstår detta som en tillbakagång till den syn på
både demokrati och ekonomi som rådde före första
världskriget. Jag ser inte detta som något särskilt
modernt.
Det är lite märkligt att eliterna i Europa har väl-
digt svårt att förstå folkets misstro mot detta projekt.
Eliterna vill ju så väl. Varför förstår inte folket det?
Men jag tror att folket förstår att EU är dåligt och
farligt därför att det är ett system där det är viktigare
att vara till lags uppåt än att vara till lags nedåt.
Fru talman! Jag ska säga något om fördragets in-
nehåll. Det har flera gånger i dag diskuterats kring
justitiekanslerns yttrande. Och jag kan ganska enkelt
konstatera att JK:s yttrande inte är korrekt redovisat i
vare sig propositionen eller i betänkandet. Så här
skriver JK:
"Justitiekanslerns samlade bedömning är att rege-
ringsformen för närvarande inte medger en ratifika-
tion av Nicefördraget såvitt avser artikel 1.4."
Att han skriver "för närvarande inte medger" gör
han därför att det finns en utredning, Författningsut-
redningens delbetänkande, som föreslår att man ska
göra de förändringar som gör det möjligt att även
ratificera Nicefördraget. Kruxet i detta är naturligtvis
att det tar tid. Och eftersom lojaliteten är större med
EU-kamarillan än med den egna konstitutionen så
väljer man att forcera frågan. Jag tycker att det är
ganska pinsamt.
En annan pinsamhet i propositionen och i betän-
kandet är beskrivningen av artikel 24 punkt 5. Den
reglerar internationella avtal. Punkt 5 beskrivs som en
säkerhetsventil. Men det är bara konstitutionella hin-
der som gör att ett land kan ställa sig vid sidan av en
uppgörelse.
Det allvarliga och det pinsamma i just beskriv-
ningen av detta fall är att man förtiger att det i för-
dragstexten även står att övriga rådsmedlemmar kan
enas om att avtalet likväl ska gälla som ett provisori-
um.
Ett sådant provisorium är nog ungefär samma
provisorium som den tyska författningsdomstolen
bestod oss med när den sade att man kan överlåta
makt till ECB och på så vis möjliggöra ett tyskt
EMU-medlemskap genom att överlåtelsen av makt är
provisorisk. Jag kallar sådant för brännvinsadvokatyr.
Fru talman! Jag har ett par konkreta frågor som
gäller substansen i avtalets innehåll.
Artikel 31 behandlar det straffrättsliga samarbetet.
I punkt 1 c sägs att samarbetet ska omfatta
"säkerställande av förenlighet mellan tillämpliga
regler i medlemsstaterna när detta är nödvändigt för
att förbättra samarbetet".
Innebär det att detta är en likriktning av vår lag-
stiftning om organiserad brottslighet, om terrorism
och om narkotikahandel?
Men det kanske allra viktigaste här gäller följan-
de: Innebär skrivningarna i artikel 40 punkterna 2 och
3 att domstolen får rådighet över artikel 31?
Jag skulle knappast tro att någon i denna kammare
vet det slutgiltiga svaret, eftersom EG-domstolen
gärna ägnar sig åt dynamisk lagtolkning.
Fru talman! Med det anförda vill jag yrka bifall
till motionerna K5, K2 punkt 1, K369 punkt 1.