Fru talman! I dagens debatt har det inte helt
oväntat pratats mycket om huruvida man är för eller
emot EU. För egen del vill jag deklarera att jag i
folkomröstningen röstade ja till EU. Med facit i hand,
några år senare, kan vi notera att den katastrof som
nej-sidan sade skulle inträffa inte har inträffat. Jag
ska vara ärlig och säga att vissa överord från ja-sidan
- det är inte svårt att hitta citat - inte heller har mot-
svarats av verkligheten.
Fru talman! Mitt ja i folkomröstningen baserades
på att Sverige, som är en liten nation, inte långsiktigt
kan klara sig om man står utanför den europeiska
unionen. Därför måste vi vara med. EU har samma
målsättning som alla andra föreningar eller organisa-
tioner: Man gynnar egna medlemmar.
Däremot är jag kritisk till det beslut som riksda-
gens majoritet i dag med all säkerhet kommer att
fatta. I klartext kör vi nämligen över EU:s eget regel-
verk.
Jag tror att alla ledamöter i Sveriges riksdag för
någon tid sedan fick en broschyr, utgiven av Utrikes-
departementet och Regeringskansliet. Den heter
Nicefördraget i korthet. I sammanfattningen på s. 5
står det så här: Innan det kan träda i kraft krävs att
medlemsländerna godkänner förslaget enligt sina
konstitutionella bestämmelser.
Det har inte skett. Ett medlemsland i EU har inte
godkänt fördraget. Utrikesministern raljerade i dag
över det låga valdeltagandet på Irland. Men när Sve-
rige röstade ja till EU eller när vi valde EU-
parlamentariker senast var valdeltagandet inte direkt
överväldigande, som andra i dag har refererat till.
Kan man ifrågasätta legitimiteten i det ena kan man
med all rätt göra det även i det andra.
Jag kan till nöds förstå att man tycker att utvidg-
ningen är en så god sak att vi måste köra över EU:s
eget, av alla medlemsländer godkända, regelverk. Det
kan väl vara okej. Men frågan är vem som ska lägga
ribban om man kommer på tanken att göra så en gång
till. Är det EU:s regelverk, som EU-länderna enhäl-
ligt och unisont har konstruerat, enskilda nationer
eller majoriteten i EU?
Fru talman! Jag kommer att rösta ja. Det är kan-
ske bekant att det står ett streck i stället för en parti-
beteckning efter mitt namn i listorna. Jag har lovat
rösta med Moderaterna så länge jag sitter i riksdagen,
och jag ska inte svika det löftet. Jag vill ha själv-
känslan kvar och lämna riksdagen med hedern i be-
håll, men jag tillåter mig ändå att kritisera detta be-
slut. Det följer inte EU:s eget regelverk.