Fru talman! Alla de motioner som vi behandlar i
dag är väckta under den allmänna motionstiden 1996
och 1997. De tar upp ämnen över praktiskt taget hela
det straffrättsliga området. Jag väljer att något kom-
mentera ett antal av motionerna och de reservationer
som har blivit följden av utskottets betänkande.
I den kristdemokratiska motionen som Rolf
Åbjörnsson nyss berörde om obehörigt utnyttjande av
annans identitet vill reservanterna att regeringen skall
återkomma med förslag under våren 1998 i enlighet
med de förslag som Personnummerutredningen hade.
Som tidigare sagts har utredningens förslag remissbe-
handlats och arbete pågår i Justitiedepartementet.
Majoriteten tycker att det här arbetet bör avvaktas.
I centermotionen 910 och reservation 2 föreslås att
gränsen mellan stöld och snatteri skall förskjutas så
att fler brott hänförs till den lägre skalan och att man
kan tillämpa bötesstraff i fler fall. Man vill också
ändra begreppet snatteri till ringa stöld. Det här har
behandlats i Straffsystemkommittén som hade förslag
i motionens riktning. Men efter det att remissbehand-
lingens synpunkter har kommit fram har man gjort
den bedömningen att det för närvarande inte finns
tillräckligt starka skäl för att nu genomföra en la-
gändring. Utskottets majoritet ser inget skäl till att
ändra terminologin från snatteri till ringa stöld. Ordet
snatteri är i alla fall för mig lika negativt laddat som
ordet stöld.
Centern och Miljöpartiet tar upp problemet med
narkotika i trafiken och vill införa en s.k. nollgräns.
Vi har behandlat den här frågan vid ett antal tillfällen.
Vi har att vänta en proposition till riksdagen sent i vår
eller tidigt i höst. Den bör självfallet avvaktas. I övrigt
har vi ingen annan uppfattning än motionärerna, utan
det är tidpunkten det gäller.
Utskottet har även tidigare behandlat frågan om
den s.k. eftersupningen, dvs. att någon påstår sig ha
druckit efter en trafikolycka, och inte funnit anledning
att ändra på den ståndpunkt som har intagits, och vi
finner ingen anledning att göra det nu heller. Det finns
invändningar av rättssäkerhetsnatur mot att införa
förbud mot eftersupning.
I övrigt kan vi konstatera att antalet rattfyllerister
glädjande nog har minskat under hela 1990-talet.
Dock har vi haft en liten uppgång, från 11,3 under
1996 till 13,4 under 1997 per tusen alkotest. Vi må
hoppas att det var en tillfällig uppgång.
Flera talare har tagit upp psykiskt störda lagöver-
trädare, som behandlas under punkt 10 i hemställan.
Där finns det två reservationer. De moderata reservan-
terna vill avskaffa förbudet mot att döma psykiskt
störda lagöverträdare till fängelse. Reservanterna från
Vänstern vill att psykiskt störda lagöverträdare skall
dömas till vård och inte till fängelse.
Straffansvarsutredningen diskuterade den här frå-
gan och lade fram vissa förslag till förändringar. Det
krävs dock ytterligare utredning för att man skall
kunna gå vidare i det ärendet, och en sådan förbereds
i departementet. Inte heller där bör man föregripa det
arbete som pågår.
Kia Andreasson tog upp frågan om underlåtenhet
att avslöja brott. Detta har uppmärksammats i en mp-
motion. Straffansvarsutredningen har behandlat även
detta, och utredningen föreslår att straffansvaret ut-
vidgas på så sätt att underlåtenhet att avslöja våldtäkt,
grov våldtäkt, grovt sexuellt utnyttjande av underårig
och grovt koppleri blir straffbelagt.
Utskottet tycker att den här frågan är angelägen,
och den är på gång i bl.a. kvinnofridspropositionen,
som Kia Andreassson nämnde. Jag hörde också att
Laila Freivalds kommenterade detta i radion i går.
I ett antal motioner behandlas narkotikasituationen
i vårt land och problem som sammanhänger med den.
Vi har i vårt land en politiska enighet om att narkoti-
kabekämpningen har mycket hög prioritet. Jag anser
denna enighet vara en styrka för Sverige. Dock finns
det moln på himlen. Tillgången på narkotika är alltför
stor. Nya droger dyker upp och sprider sig snabbt
över landet. Som också tidigare här berörts visar de
attitydundersökningar som gjorts på senare tid hos
ungdomar att alltfler har en liberalare syn på droger.
Det är självklart oroväckande.
Det var därför glädjande att socialministern under
torsdagens frågestund meddelade att regeringen håller
på att tillsätta en kommission eller en beredning för
narkotikafrågor och att den bör arbeta snabbt.
I reservation 8 från moderaterna föreslås att
strafftiden för grova narkotikabrott skall vara livstids
fängelse. Jag yrkar avslag på detta med motiveringen
att straffen redan nu är mycket stränga, lägst 2 och
högst 10 år. Vid mycket grova brott kan påföljden bli
högst 14 år.
Vad gäller centermotionen om förverkande av
narkotikatillbehör anser utskottet att den utredning
som pågår och som skall redovisas före utgången av
mars 1999 bör avvaktas.
Vi har vidare haft en animerad debatt här mellan
Ingbritt Irhammar och Alice Åström om straffskalan
för narkotikabrott vid eget bruk. Vänsterpartiet vill att
straffet enbart skall vara böter. Utskottet anser emel-
lertid att all befattning med narkotika skall vara kri-
minaliserad. Jag avstyrker reservationen.
Det pågår en studie inom BRÅ för att belysa ef-
fekterna av den kriminalisering som gjordes 1993.
Den är ännu inte färdig. Det som finns i rapportväg är
en RPS-rapport, där man pekar på att den lagändring
som gjorts underlättar polisens arbete med att tidigt
upptäcka missbrukare, så att dessa kan komma under
vård.
Återkallelse av körkort och därmed sammanhäng-
ande problem har tagits upp i ett par motioner. Siw
Persson har här också berört denna fråga. Regeringen
har i lagrådsremissen Ny körkortslag bl.a. sagt att ett
av problemen är att det nuvarande systemet inte ger
klart uttryck för vad som är syftet med körkortsingri-
pandet. Därför kommer en utredning att tillsättas.
Direktiven till denna utredning ges antingen i morgon
eller nästa torsdag. Vi får alltså ett snabbt besked vad
gäller dessa motioner.
Utskottet har när det gäller särbehandling av et-
niska minoriteter ingen annan uppfattning än motionä-
ren. BRÅ har i en rapport visat att det finns viss över-
representation av invandrare och invandrares barn i
brottsstatistiken. Orsaken till detta är säkert den som
Alice Åström beskriver i sin reservation nr 12, där
invandrares sociala situation och utanförskap tas upp.
Vad gäller frigivningssituationen har BRÅ i ett
regleringsbrev i år fått i uppdrag att kartlägga frigiv-
ningssituationen för dem som avtjänar fängelsestraff.
Denna kartläggning skall vara klar den 1 augusti
1998. Under våren kommer utskottet att genomföra en
hearing i det här ärendet.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet anser i sin reser-
vation nr 13 att livstidsstraffet bör avskaffas. Livs-
tidsstraffet ges för ett fåtal brott: mord, grov mord-
brand, spioneri och folkmord. Som här har sagts kan
regeringen tidsbestämma livstidsstraffet.
Under den gångna tioårsperioden har 15 livstids-
straff tidsbestämts. Som Kia Andreasson sade har de
tidsbestämts till 16-17 år. Tidsbestämningen skedde
inte förrän den dömde hade avtjänat mellan åtta och
nio år. Utskottets majoritet ser för sin del ingen an-
ledning att ändra tidigare inställning i denna fråga.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemstäl-
lan och avslag på samtliga motioner och reservatio-
ner.