Fru talman! Beträffande det sistnämnda kan vi ba-
ra konstatera att den gamla bostadsanvisningslagen
byggde på principen att man skulle teckna frivilliga
överenskommelser. Man var så förutseende att det,
om det inte gick, fanns en lag att tillämpa i sådana
lägen.
I min hemkommun, Malmö kommun, gick inte
detta. Inte förrän två veckor innan borgerligheten rev
upp bostadsanvisningslagen och tog bort den lyck-
ades Malmö kommun teckna ett avtal med hotet om
att använda lagen när det gällde de privata fastighets-
bolagen.
Uppenbarligen är man beredd - framför allt gäller
det Folkpartiet - att i alla kommuner sälja ut alla
kommunala bostadsföretag, även om man inte vill
förbjuda dem. Som enskild folkpartist i varje kom-
munfullmäktige i vårt land vill man sälja ut de kom-
munala bostadsföretagen, för det är Folkpartiets poli-
tiska idé. Men då måste man ha bättre på fötterna för
att kunna lösa problemen för dem som står utanför
bostadsmarknaden och som är beredda att komma in.
Och då måste man ha bättre på fötterna för att klara ut
det nationella ansvaret vad gäller alla individers rätt
till en bra bostad.