Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 1 och 2 som vi har gemensamt med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Dagens betänkande handlar, precis som Ann-Charlotte Hammar Johnsson sade här, om viktiga kommunala frågor. Det gäller kommunalekonomisk utjämning och välfärdens verksamheter.
I torsdags i förra veckan hade finansutskottet en offentlig utfrågning om kommunernas ekonomi. Den redovisning vi fick visar att vi är på väg mot en välfärdskris. Konjunkturinstitutet bedömde att det kan vara 25 000 jobb som hotas i vården, omsorgen och förskolan när nu kommunernas ekonomi blir sämre.
Sveriges Kommuner och Landsting hänvisade till sämre skatteunderlag och ökande socialbidrag och menade att det är mycket angeläget att statsbidragen ökar. Annars är risken stor att anställda inom vården och omsorgen sägs upp. Dessutom framfördes att de kommuner som verkar få det svårast är mindre kommuner i glesbygd. Detta understryker vikten av att vi har ett kommunalt utjämningssystem som kan fördela landets tillväxt på ett rättvist och solidariskt sätt så att alla invånare i Sverige kan få en bra skola, vård och omsorg.
Vi socialdemokrater har tillsammans med våra samarbetspartier Vänsterpartiet och Miljöpartiet under lång tid fört fram behovet av ytterligare resurser till kommunsektorn för att motverka risken för uppsägning av personal i skolan, vården och omsorgen. Tyvärr har våra framställningar avslagits trots att behovet av ytterligare resurser blir tydligare dag för dag.
Nu ser vi att också kommuner och landsting börjar varsla om uppsägning av personal. Det behövs minst 5 miljarder redan i år för att sätta stopp för de uppsägningar som nu väller in. Vi har också sagt att det behövs minst 5 miljarder nästa år. Med de prognoser som nu kommer kan det krävas mer för att klara kvaliteten i välfärden.
Regeringen och majoriteten skjuter hela tiden denna fråga framför sig, man är passiv och overksam, "kanske längre fram" är mantrat, "bara inte nu"!
Men, herr talman, det är nu som kommuner och landsting behöver besked. Just nu behandlas boksluten ute i kommunerna. Tyvärr visar flera kommuner underskott för 2008. Kommunsektorn ser lägre skatteintäkter kommande år, och beskeden till styrelser och nämnder är i många kommuner och landsting att man nu måste börja spara och dra ned på verksamhet för att resurserna minskar. Risken är stor att kommunsektorn bidrar till att fördjupa lågkonjunkturen om ingenting görs.
Därför behöver nu besked lämnas angående höjning av statsbidragen för att inte jobben i skolan, vården och omsorgen ska hotas. Det krävs mer resurser, men det krävs också framtidshopp för den viktiga välfärdssektorn. De behöver planeringsförutsättningar så att de vet vad som gäller.
Herr talman! I betänkandet behandlas några motioner, av moderata riksdagsledamöter, där man vill göra stora förändringar i det kommunala utjämningssystemet. Tyvärr måste jag konstatera att också utskottsmajoritetens skrivningar gör mig orolig för vilka förändringsförslag som kan komma från den helt nyligen tillsatta parlamentariska utredningen som ska utvärdera hela systemet för kommunalekonomisk utjämning.
Motionärerna bortser ifrån att det kommunala utjämningssystemet, som har som mål att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna erbjuda sina invånare en bra vård, omsorg och utbildning, är mycket viktigt för kommunsektorn. Utan solidaritet i omfördelningen av resurser mellan kommunerna kan hela Sverige inte leva på samma villkor.
Genom en långtgående utjämning garanteras alla kommuner och landsting lika stora beskattningsbara inkomster per invånare oavsett storleken på det egna skatteunderlaget. Genom inkomstutjämningen får också alla kommuner och landsting del av den samlade ekonomiska tillväxten i landet. En välfungerande inkomstutjämning, där samtliga kommuner och landsting solidariskt medverkar, ger därmed ett positivt bidrag till att vitalisera den kommunala självstyrelsen.
Det är också särskilt viktigt att kostnadsutjämningen så långt möjligt kompenserar för strukturella skillnader och utjämnar välfärdsskillnader mellan kommunerna. Vi anser att kommuner och landsting även i fortsättningen ska kompenseras bland annat för den regionala, demografiska och geografiska strukturen och därtill hörande kostnader. Därmed är en långtgående kommunal utjämning av utomordentlig vikt, såväl för att trygga välfärden som för att skapa förutsättningar för tillväxt i alla delar av landet.
Detta, herr talman, är vår motivering till varför dessa motioner bör avslås.
I betänkandet behandlas också motion Fi291 där vi önskar en lagstiftning som säkerställer att offentlig verksamhet inte säljs ut till underpriser. I många borgerligt styrda kommuner och landsting har avknoppningar av välfärdens verksamheter redan gjorts. Inom såväl förskolan, skolan, hemtjänsten och äldreboenden som inom hälso- och sjukvården har enheter sålts ut till anställda eller andra intressenter till kraftiga underpriser.
Försäljningarna är nu tillfälligt stoppade i avvaktan på att man ska reda ut det oklara juridiska läget. Vi anser att det inte är förenligt med medborgarnas krav på ett effektivt utnyttjande av skattemedel att överlåta offentlig verksamhet till privata intressen till kraftiga underpriser, utan restriktioner eller hinder att sälja dessa vidare.
Jag fick i dag ett pressmeddelande från Skattebetalarnas Förening som ville se hur man använder skattebetalarnas pengar. Detta är ett område som jag tycker att de borde granska.
Vi anser också att alla utförare av offentligt finansierade välfärdstjänster ska omfattas av samma skyldigheter och samma krav, oavsett om de är privata eller offentliga. Av detta skäl bör lagstiftningen snarast ses över för att kunna garantera lika villkor för alla utförare av offentligt finansierad välfärdsverksamhet.
En sådan lagstiftning ska förhindra att skattemedel plockas ut som ohemula vinster i stället för att finansiera kvalitetshöjningar. När det gäller kraven på utförare anser vi att kollektivavtal ska gälla i all verksamhet och att personalens meddelarfrihet och rätt till kompetensutveckling och även i övrigt goda arbetsvillkor måste säkerställas.
När det gäller hälso- och sjukvård liksom äldre- och handikappomsorg anser vi att det är olämpligt att använda sig av upphandling. Vi är emellertid för medborgarnas rätt att välja och vill därför skapa möjligheter att ersätta lagen om offentlig upphandling med regler och system som bygger på avtal med tydliga krav från politiken och som har en öppen beslutsstruktur där alla aktörer har möjlighet att vara med och bedriva offentligt finansierad verksamhet på likvärdiga villkor. Medborgarna ska garanteras likvärdiga förutsättningar när det gäller service, kvalitet och tillgänglighet.
Angående regler för etablering av företag inom valfrihetssystem anser vi att det måste vara möjligt för dem som ansvarar för och finansierar systemet att styra resurser och lokalisering dit dessa behövs bäst. Vi vill att kommuner och landsting ska kunna ta med medborgarnas behov, tillgänglighetsaspekter och ekonomiska överväganden vid val av de utförare som ska bedriva skattefinansierad välfärdsverksamhet.
Återigen, herr talman, yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 2.
(Applåder)