Herr talman! I detta betänkande har vi samlat ihop
en hel del motioner som handlar om utrikeshandeln,
och vi har också fogat en viss historik till betänkan-
det. Jag tycker att det är väldigt bra. Det finns också
en betydande enighet om allt som står i betänkandet.
Det handlar som sagt om säkerhet, miljö, utveckling,
demokrati och mänskliga rättigheter, m.m.
I världen utvecklas alltfler handelsregioner, vilket
är positivt. Handeln är ju en av de viktigaste utveck-
lingsfaktorerna. Hållbar utveckling regionalt och
globalt kräver ett fördjupat internationellt samarbete,
och detta ligger inte minst i de mindre staternas in-
tresse. Alternativet är en situation som präglas av den
starkes rätt. Det är därför av särskild betydelse för
små länder som Sverige och också för majoriteten av
världens utvecklingsländer att rimliga och rättvisa
spelregler upprättas på den globala marknaden.
Den friare världshandeln har fungerat som motor
för den ekonomiska utvecklingen runtom i världen.
För många människor har 90-talet inneburit förbätt-
ringar. Alltfler länder formas till stabila demokratier
och alltfler länder förmår att resa sig ur den djupaste
fattigdom, även om antalet fattiga i världen har ökat.
Handel och investeringar medverkar också till att
skapa ömsesidiga beroenden och ökad integration
mellan världens länder. Därmed bidrar handeln också
till att främja fred och säkerhet.
Ett huvudsyfte för Sverige och EU i de komman-
de WTO-förhandlingarna måste vara att stärka ut-
vecklingsländernas integration och ställning i världs-
handeln. Det gäller såväl handel som investeringar.
Vi var också kritiska till det MAI-avtal som tidi-
gare var aktuellt. Vi tror att det blir en bättre ordning
om förhandlingar angående investeringar sker inom
WTO:s ram. Det är viktigt att poängtera att det be-
hövs mer investeringar i de fattiga länderna. Jag hop-
pas att dessa förhandlingar kommer att leda till re-
sultat inom en ganska snar framtid.
Privata investeringar överskuggar med ganska
bred marginal det bistånd som ges i dag. Den trenden
kommer säkert att fortsätta i takt med att kommuni-
kationer och möjligheter till investeringar förbättras.
Möjligheterna att förlägga produktion var som helst i
världen blir ju större på det sättet. På flera håll har
företag förlagt utvecklingscentrum för att ta vara på
lokal kunskap och komma närmare begynnande
marknader. Men obalansen är mycket stor när det
gäller var investeringarna förläggs någonstans, och
det behöver göras någonting åt detta.
Spelregler för handel och strävan att ytterligare li-
beralisera världshandeln kan ändå inte isoleras från
ambitionen att fördjupa det globala samarbetet och
från behovet av att på andra angelägna områden ska-
pa regler för mellanstatligt och mellanfolkligt samar-
bete. Då kommer vi in på den diskussion som har
förts här om miljöaspekter och annat, och hur man
skall kunna integrera miljöfrågorna i handelspoliti-
ken.
Förstörelsen av miljö och naturresurser är en glo-
bal ödesfråga. Orsakerna står att finna dels i vår över-
konsumtion i västvärlden, dels i den utbredda misären
i tredje världen. Vi hade en stor diskussion i utskottet
om betydelsen av handel för miljön. Jag tror att en fri
handel är bra för miljön.
Det kommer fram nya metoder, nya processer och
nya produkter som är mer miljövänliga. Men det sker
ju en påverkan också i form av transporter och annat.
Man kan aldrig komma ifrån att handel påverkar
miljön både positivt och negativt. Det är därför vik-
tigt att integrera miljöaspekter. Det finns redan han-
delskonflikter, men det är viktigt att dessa aspekter
verkligen kommer in.
Vid behandlingen av det förra betänkandet fördes
det en debatt om jordbruket. En annan sak som har
med jordbruket att göra är att man bör stödja miljö-
mässigt hållbart jordbruk. Landsbygdsutvecklingen i
u-länder är viktig. Många u-länder klarar inte att
själva tillgodose sitt eget livsmedelsbehov. Det är ju
en avgörande sak för fattigdomsbekämpningen och
även för möjligheterna till export och annan utveck-
ling.
Det handlar mycket om en egendomlig jordbruks-
politik. Bönderna har t.ex. inte tillgång till mark. De
får inte ut rimliga priser för sina produkter på grund
av skatter. Jordbruket och dess produkter är nästan
det enda område som är beskattat i många länder,
vilket gör att det är oerhört svårt att få en produktion
som fungerar. Detta gäller speciellt Afrika, som jag
råkar känna till bäst. Det är viktigt att vi i vårt ut-
vecklingssamarbete tar upp också dessa frågor. Det är
inte direkt en handelsfråga, men den är avgörande för
att vissa u-länder över huvud taget skall kunna ex-
portera produkter till oss.
Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till hem-
ställan i betänkandet i dess helhet.