Herr talman! Den 13 november tog svenska folket
efter en intensiv diskussion och debatt ställning till
Sveriges medlemskap i EU. Svenska folket vägde för-
och nackdelar med ett medlemskap. Med relativt smal
marginal sade svenska folket ja till medlemskapet i
EU. En stor del av dem som röstade ja i folkomröst-
ningen gjorde det med en liten övervikt i vågskålen
för fördelarna med ett medlemskap.
För merparten ja-röstare var ett av de starkaste
skälen för ett medlemskap de bedömda positiva lång-
siktiga effekterna för den ekonomiska utvecklingen
för det svenska folkhushållet. Dessa effekter bedöm-
des och bedöms alltjämt av de flesta överstiga den
ekonomiska belastning som medlemsavgiften utgör.
Mot denna bakgrund föreligger således inget behov av
en särskild finansiering av medlemsavgiften.
Icke desto mindre föreslår regeringen, uppbackad
av Vänsterpartiet, en allmän löneavgift med 1,5 pro-
centenheter och aviserar därutöver fastighetsskatter
för näringslivet med enda motiv att just finansiera
EU-avgiften. En princip anges vara att finansieringen
främst skall drabba områden som gynnas av medlem-
skapet.
Genom att på detta sätt från årsskiftet belasta all
sysselsättning, all näringsverksamhet med höjda lö-
neskatter bromsar och fördröjer socialisterna, som
utgör utskottsmajoriteten, den uppgång i näringslivet
som nu pågår och som ytterligare ligger inom räck-
håll.
Man riskerar också att den långsiktiga fördel som
medlemskapet ger oss genom ökad intensitet i eko-
nomin och därav följande ökning av sysselsättningen
delvis uteblir. Denna effekt ökar om regeringen full-
följer sin uttalade avsikt att i ett senare skede också
höja kostnadsnivån i det svenska näringslivet genom
nya och höjda fastighetsskatter.
Det verkliga skälet bakom regeringens och ut-
skottsmajoritetens agerande förefaller inte i första
hand vara det angivna, dvs. finansiering av EU-
medlemskapet, utan synes i stället vara att finna motiv
för att ytterligare höja skattetrycket. Indirekt innebär
detta en bestraffning av företagande och investeringar
och innebär därmed också att den långsiktiga och
nödvändiga saneringen av statsfinanserna försvåras.
Förslagen har dessutom udden riktad mot lands-
bygdens och de små tätorternas småföretagsamhet.
Det är därför naturligt för Centerpartiet att avvisa de
framlagda förslagen och även de aviserade. Jag yrkar
därför bifall till reservationen 1 som är fogad till detta
betänkande.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag rikta två frå-
gor till Lars Hedfors. Anser inte längre Lars Hedfors
och utskottsmajoriteten i övrigt att EU-medlemskapet
ger oss ekonomiska fördelar som motsvarar den eko-
nomiska uppoffring som avgiften utgör? Om svaret
skulle vara nej på den framställda frågan och om
principen är att finansieringen skall drabba områden
som gynnas av medlemskapet, hur kan då Lars Hed-
fors stödja en generell belastning av all företagsam-
het, när vi vet att det förvisso finns både branscher
och företag som t.o.m. missgynnas av detta medlem-
skap?