Herr talman! I detta betänkande behandlas en ny
organisation för lantmäteri- och
fastighetsdataverksamhet. I regeringens
proposition förs delar av den utredning som
föregått propositionen fram. Andra delar avser
regeringen att återkomma med senare. Det handlar
om inskrivningsmyndigheterna och om kommunalt
huvudmannaskap.
Gränsdragningen mellan lantmäteriets och
kommunernas verksamhetsområden har länge varit
en het fråga. Den får inte sin lösning nu heller, utan
regeringen skall återkomma. Utskottet säger i
denna fråga att fastighetsbildningsverksamheten i
framtiden bör organiseras så att dubbla roller i
största möjliga mån undviks.
Viss bolagisering genomförs. Det är bra att den del
som kan uppfattas som tveksam ur
objektivitetssynpunkt lyfts ur verksamheten och att
denna på det sättet blir mer renodlad. Inför
fortsatta bolagiseringar är det viktigt att detta sker
så, att inte underlaget för den regionala och framför
allt den lokala verkamheten rubbas.
Det här är hela lantmäteriverksamhetens viktigaste
uppgift. Om underlaget för verksamheten lokalt
skulle minska för mycket äventyras verksamheten
på de lokala kontor som är verksamhetens stora
tillgång. Den närhet till människorna och
verksamhetsområdena som man i dag har är
oerhört värdefull. Utan den kan detta svårligen
fungera. Om detta råder enighet i utskottet.
Detta bör vara en positiv skrivning för dem som i
motioner framfört farhågor för att den lokala
verksamheten skall äventyras.
I Norrbotten upplevs den lokala verksamheten som
väl fungerande. Man vill, som många andra, slå
vakt om den. I hela Norrbottens län sköter också
lantmäteriet den kommunala
mätningsverksamheten.
När det gäller frågan om en sammanläggning av
Lantmäteriverket och Centralnämnden för
fastighetsdata är utskottet inte enigt. Vi
socialdemokrater och Ny demokrati har i motioner
framfört att man bör skjuta på ställningstagandet
till sammanläggningen tills bättre klarhet har nåtts
om den framtida verksamheten.
Enligt Lantmäteriverkets uppfattning är den stora
framtida produkten ett blad där både fastighetsdata
och kartbild finns med. Denna produkt kan bäst
utvecklas om dessa myndigheter sammanläggs.
CFD å sin sida anser att behovet av denna produkt
är ringa, enligt den kontakt som man har med sina
kunder. Man hävdar också att en sammanläggning
med Lantmäteriverket skulle hämma CFD:s
utveckling. Lantmäteriverket och CFD har alltså
diametralt motsatta uppfattningar.
Många av CFD:s kunder har också hotat med att
ompröva sina beställningar om sammanläggningen
blir ett faktum. I denna situation har vi sagt att vi
avvaktar med ställningstagandet till
sammanläggningen. Att tvinga in en part i ett
äktenskap slutar sällan lyckligt. Äktenskap bör ske
när båda säger ja.
Vi säger också att utvecklingen av nya produkter
bör ske gemensamt oavsett detta.
Frågan får slutgiltigt avgöras senare, när regeringen
återkommer med de andra frågor som återstår, dvs.
frågorna om inskrivningsmyndigheterna och om
det kommunala huvudmannaskapet.
Om det här fanns det en majoritet i utskottet,
bestående av socialdemokrater och Ny demokrati,
fram till dess att betänkandet skulle justeras. Då
meddelade Bo Jenevall att han hade bytt åsikt och
tänkte rösta mot sin egen motion. Ny demokrati
hade gjort ett nytt lappkast och hade nu en helt
annan uppfattning.
Hur kan man skriva en motion och föra fram en
uppfattning på så dålig grund som Ny demokrati
här har gjort? Efter samtal med två
generaldirektörer som inte var överens tar Jenevall
nyckfullt ställning för den ene. Han vänder 180
grader och byter därmed åsikt.
Denna nyck sänder nu CFD in i en oviss framtid.
CFD avskaffas av riksdagen och bostadsutskottet,
som varit en av dess främsta tillskyndare. CFD är
världsledande inom sitt område. Vi är ödmjuka
inför detta. Vi vill vara övertygade om att vi fattar
ett riktigt beslut. Det är vi inte nu. Men det är
tydligen Bo Jenevall. Med denna Jenevallska nyck
försvinner nu CFD, denna nyck som svänger
bostadsutskottet och riksdagen till en annan
majoritet.
Låt oss hoppas att väljarna i höstens val befriar
riksdagen från dessa vindflöjlar.
Vi menar att frågan om sammanläggnig inte tar
någon skada av att vi väntar något. Även i detta
ärende har regeringen börjat i galen ända med att
bestämma den centrala organisationen utan att veta
hur den lokala skall se ut. Mer avväganden behövs.
Många frågor i detta ämne återstår att lösa. Varför
då inte vänta med detta?
Med det anförda yrkar jag bifall till den
socialdemokratiska reservationen.