Herr talman! Först vill jag önska statsrådet
välkommen till debatten. Jag är kanske den som i
kammaren har varit mest kritisk mot att inga
statsråd har deltagit i bostadsdebatterna. Därför är
det trevligt att vi nu äntligen, under denna debatt,
har ett statsråd här.
Jag vill inleda med något som jag finner litet
märkligt i det politiska systemet. Det finns de som
är förvånade över att man inte står fast vid den
ståndpunkt som man intagit före utskottsarbetet.
Det skulle i så fall betyda att utskottsarbetet vore
tämligen meningslöst. Jag trodde faktiskt att
utskottsarbetet var till för att man skulle fördjupa
sig i ärendena och skaffa sig ytterligare kunskap för
att därefter fatta ett slutgiltigt beslut.
Rune Evensson yvade sig och använde olika, något
ovanliga uttryck såsom Jenevallska nycker osv. Jag
känner mig närmast hedrad av den kritiken. Jag
tror att politiken skulle må ganska bra av att det
fanns personer som kanske litet oftare vågade
ändra uppfattning när ny information
framkommer.
Alla som arbetar i riksdagen vet väl att de resurser
som en enskild riksdagsman har för att i förväg sätta
sig in i ärendena är tämligen begränsade. Ju mindre
ett parti är, desto mer begränsade resurser har det.
I det normala utskottsarbetet består de båda
grupperingarna av 15--20 personer som har att
arbeta med ärendena medan det i vårt parti är en à
två personer som utför samma arbete.
Regeringen har lagt 66 propositioner, tror jag det
var, under de senaste två månaderna. Av dessa föll
14 på min lott. Det är inte särskilt mycket tid och
inte särskilt stora resurser som man har för att
tränga in i ärendena. När man skriver motionerna
är det propositionen som man har att utgå från. Det
är alltså propositionen som skall värderas när man
skriver en motion.
Men systemet får väl inte vara så till den milda grad
stelbent att det man har sagt i form av en motion
som läggs på utskottets bord obetingat skall utgöra
det slutliga beslutet? Vad är det då för mening med
att ha utskott? Då kan vi ju lägga ned dem och utgå
ifrån att det som vi skriver i förväg skall gälla. Nej,
jag tror att det politiska arbetet skulle må väl av att
man litet oftare vågade ändra det som har sagts i
förväg.
I själva sakfrågan har jag blivit helt övertygad om
att vi aldrig hade fått något samarbete mellan CFD
och Lantmäteriverket om vi hade stått fast vid det
vi sade från början, nämligen att CFD skulle förbli
orört.
Det är det som är problemet, och det tydliggjordes
mycket väl när jag gjorde det kanske något ovanliga
och sammanförde de två generaldirektörerna för
att få ett gemensamt besked ifrån dem om huruvida
detta skulle kunna fungera och leda till en framtida
samordning. Detta är också orsaken till
förändringen. Om vi inte hade ändrat vår
inställning skulle vi gemensamt ha begått ett stort
misstag. Det tror jag att Rune Evensson framöver
kommer att kunna bekräfta.
LMV och CFD har genom ett gemensamägt bolag
utfört vissa arbeten i Ryssland och kunnat
konstatera en stor framgång. En samordning
mellan dessa två olika system fungerade alldeles
utmärkt i detta projekt i Ryssland. Då är det väl
ganska märkligt att man inte skall kunna
åstadkomma samma sak på hemmaplan?
Denna sammanslagning är alltså en nödvändighet.
Men varför har det blivit så här? Jo, vi har haft en
mycket skicklig lobbyist i generaldirektören för
CFD. På ett mycket effektivt sätt har han bedrivit
en lobbyingverksamhet och fått aktörerna omkring
sig att i stort sett bekräfta vad han påstår.
Häromdagen blev jag uppringd av VD:n för
Bankföreningen. Hon bekräftade i stort sett mina
påståenden och hade, efter vad jag kunde förstå, en
helt annan syn på det hela efter samtalet med mig.
Så visst är det bra och nödvändigt med lobbying,
men det haltar ibland när den ena parten är
duktigare på det än den andra.
Jag är alltså helt övertygad om att detta kommer att
fungera bra. Och varför skulle produkten från
CFD -- som är en bra produkt -- bli sämre av att
man genomför denna sammanslagning?
Verksamheten kommer ju att fortsätta på samma
fina sätt som tidigare. Skillnaden är att CFD inte
längre är en egen myndighet utan en stor och
betydelsefull avdelning i ett annat verk.
Om man skall förenkla det litet grand kan man säga
att den samordning som man talar om egentligen
sker per kabel, eftersom det är fråga om
datasystem. Det finns ju redan hos LMV ett
utvecklat datasystem för kartering och den delen av
landskapsinformationen, som naturligtvis skall
samordnas med det andra.
Några menar att det övriga då blir sämre. Hur i
herrans namn skulle det kunna bli sämre av att man
får tillgång till mer data? Om man påstår det vet
man inte särskilt mycket om hur datateknik
fungerar över huvud taget. Man använder ju bara
den information som man för tillfället behöver.
Jag är övertygad om att även Bankföreningens
kunder framöver kommer att efterfråga den
utökade informationen, när de väl får klart för sig
vad de kan få. Men de behöver inte få mer
information än de vill ha. Om de bara vill ha det
som de får i dag, så kommer de att få det på samma
fina sätt som nu.
I likhet med statsrådet tror jag att detta kan bli en
mycket intressant försäljningsprodukt för svensk
myndighetsutövning och byråkrati. Det kan
faktiskt bli en exportprodukt. Efter vad jag har
förstått av det som jag har tagit del av finns det
stora möjligheter för den nya sammanslagna
organisationen att få uppdraget att bygga upp hela
systemet i Ryssland. Det handlar om 2 500
områden, och man har gjort ett lyckosamt första
försök.
Statsrådet nämnde också Nepal. Det har jag inte
hört något om förut, men jag är övertygad om att
Sverige ligger långt framme i detta avseende.
Genom att knyta ihop dessa datasystem kommer
man att få ytterligare värdefulla produkter.
Det är något märkligt att man på CFD slår sig för
bröstet för att man har gjort något väldigt bra. Det
har man gjort -- det skall vi inte ta ifrån dem. Men
faktum är att Lantmäteriverket tillhandahåller
merparten av den information som CFD sedan
säljer.
Detta kan alltså bara bli bra, och det finns ingen
anledning för personalen på CFD att oroa sig. De
kommer att kunna fortsätta på samma fina sätt, och
de kommer att få utökade arbetsuppgifter.
Förmodligen kommer personalstyrkan att växa.
Man skulle kunna tala mycket och länge om detta,
men jag tror att jag nöjer mig med detta, herr
talman. Slutligen vill jag yrka bifall till hemställan i
betänkandet och avslag på reservationen och
meningsyttringen.