Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Ändringar i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES-avtalet

PÄR GRANSTEDT (c), 1994-05-30 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Låt mig börja med att påminna om att

EES-avtalet är mycket viktigt för Sverige. Det gör

att vi, liksom övriga EFTA-länder med undantag av

Schweiz och Liechtenstein, är med i den inre

marknad som har etablerats i Västeuropa. Det gör

att vi kan handla på den västeuropeiska marknaden

på någorlunda lika villkor med länder och företag

som finns inom den europeiska unionen. Det finns

fortfarande skillnader. Det finns fortfarande vissa

handikapp kvar för svenska företag, men i viktiga

delar innebär EES-avtalet ändå möjligheter till

konkurrens på lika villkor.

Det är kanske också viktigt att säga att detta är

betydelsefullt för företag som är verksamma i

Sverige. Ibland brukar man påminna om att våra

storföretag redan finns i EU. Det är ju riktigt. Men

för de produktionsenheter som är verksamma i

Sverige är det viktigt att vi tar bort olika typer av

byråkratiska hinder för handel och samverkan med

övriga Västeuropa. Det är viktigt att vi finns med

på den inre marknaden. Det är viktigt att EES-

avtalet fungerar väl och smidigt.

När det är sagt vill jag också instämma i att det finns

bekymmer, precis som har framförts från

Vänsterpartiet. Nackdelen med den lösning som

EES-avtalet innebär är ju att vi måste ha en

gemensam lagstiftning för hela detta område, men

vi deltar inte fullt ut i den beslutsprocess som leder

fram till den gemensamma lagstiftningen. Vi finns

inte med i de viktigaste beslutsinstanserna, i EU:s

ministerråd, i EU-parlamentet och det finns inga

svenskar i EU-kommissionen osv.

Den situation som riksdagen står inför vid det här

tillfället är litet speciell. Den kommer rimligen inte

att upprepas. Att vi har fått en så oerhörd

anhopning av lagstiftningsärenden beror på den

förhandlingsteknik som man hade. Man satte en

''deadline'' för vilken lagstiftning som skulle tas

med i huvudavtalet. All lagstiftning som kommit

därefter har nu samlats i den proposition som vi

skall behandla just nu. Detta har naturligtvis skapat

ett speciellt läge.

Det hela förvärrades av att EES-avtalets

förverkligande försenades genom en utdragen och

besvärlig ratifikationsprocess. Det gick ett år mer

än vad man hade tänkt sig. Därför får vi plötsligt en

stor bunt på riksdagens bord. Det är två och ett

halvt års EES-lagstiftning. Det är ett orimligt

förfaringssätt.

Men att å andra sidan, som Vänstern vill,

återremittera det här och komma igen i ett antal

propositioner i höst innebär att viktiga delar av

EES-avtalet förblir ur spel fram till dess att vi har

kunnat gå igenom den här apparaten. Det vore

ganska skadligt för Sverige. Vi står här i en litet

kärv valsituation.

Vill vi att EES-avtalet skall fungera väl och fungera

nu måste vi anta den här gemensamma

lagstiftningen. Vill vi ha den omsorgsfulla process,

när det gäller hanteringen, som vi egentligen borde

ha får vi acceptera att EES-avtalet inte kommer att

fungera på ett tillfredsställande sätt i ytterligare ett

halvår. Jag tror att det vore mycket olyckligt. I

synnerhet som de frågor som ligger i propositionen

trots allt knappast är av den arten att de motiverar

ett stort uppskov.

Herr talman! Det finns naturligtvis ett kvarstående

principiellt problem som vi får hantera även

fortsättningsvis. När väl en ny lagstiftning för den

inre marknaden har passerat EU:s och EES organ

och kommer på riksdagens bord är riksdagens

valfrihet när det gäller hanteringen inte särskilt

stor. Det gäller att anta eller förkasta de regler som

har antagits i EES-kommittén. Om vi antar dem är

allting frid och fröjd. Om vi förkastar dem innebär

det att vi eroderar EES-avtalet. Om det sker för

ofta upphör EES-avtalet att fungera.

Därför upplever många av oss inte EES-avtalet som

en bra långsiktig lösning ur demokratisk synvinkel.

Det är därför som vi anser att det är viktigt att

Sverige tar ett steg vidare och blir fullvärdig

medlem i den europeiska unionen. Det

medlemskapet innebär att vi finns med i de

viktigaste beslutsinstanserna och att vi finns med i

hela den lagstiftningsprocess som leder fram till de

gemensamma reglerna. Då är vi inte längre i en

situation där vi i efterhand har att anta eller

förkasta något som andra i praktiken har beslutat

om och där vi är nödda att anta det mesta om vi vill

att EES-avtalet skall fortsätta att gälla och att

Sverige skall kunna fortsätta att delta i den inre

marknaden.

EES-avtalet är en bra övergångsordning. EES-

avtalet skulle också vara godtagbart som något

slags näst bästa lösning om medlemskapet inte stod

till buds för oss. Men om vi vill ha en fullvärdig

demokratisk hantering av de bestämmelser som

skall gälla också i Sverige är medlemskap den väg

som vi bör använda.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till hemställan i

utskottets betänkande.

Debatten

Hämtad sida: 15

15 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

PÄR GRANSTEDT (c): Ändringar i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES-avtalet (1994-05-30) — PRESS0