Herr talman! De kommentarer till Vänsterpartiets
särskilda yttrande som Hans Andersson efterlyser
finns redan i betänkandet. Om nu Hans Andersson
tror att jag skulle ha någon annan uppfattning vill
jag gärna ansluta mig till det Pär Granstedt sade på
denna punkt.
Det finns vissa poänger i den kritik som Hans
Andersson uttrycker. Den ordning vi har är inte
helt tillfredsställande. Men den slutsats som detta
leder mig och majoriteten i utskottet till är att det i
denna situation vore mycket olyckligt att för
Sveriges del låta bli att ratificera dessa punkter. Det
skulle skapa problem för vårt land.
Det skulle förmodligen leda till just de problem
som redan har berörts i ett replikskifte mellan Hans
Andersson och Pär Granstedt. Börjar man att
agera på detta sätt eroderar hela avtalet. Det
försätter sannolikt efter hand Sverige i en allt
besvärligare situation. Det är möjligt att det är
precis det som Hans Andersson egentligen vill.
Men jag kan inte se att det är någon poäng med
detta.
Eftersom detta replikskifte redan har förts en
gång -- men jag kan föra det en gång till, om Hans
Andersson vill det -- tycker jag att det var rimligt
att i ett andra inlägg från majoritetssidan fästa
uppmärksamheten på det större dilemma som Hans
Andersson systematiskt förbigår, nämligen hur den
sida han företräder långsiktigt skall förhålla sig till
Sveriges relationer till resten av det demokratiska
Europa.