Herr talman! Detta var en av toppmötets kanske mest diskuterade frågor. Utrikesministrarna hade den vid sin överläggning. Den kan jag inte referera till. Stats- och regeringscheferna tog upp frågan under kvällens middagssession. Vi ägnade hela kvällen åt en diskussion om migration och integration. De är på sätt och vis förbundna med varandra.
Vad gäller den särskilt utsatta situation som just nu råder i Medelhavsområdet uttrycker vi solidaritet med de länderna. Vi mobiliserar också resurser inom unionens program för att stötta såväl Italien som Malta och Cypern och icke minst Spanien.
Vi kom också överens om att inleda en mer strukturerad politisk dialog med de afrikanska staterna om migrationsproblemet. Där kan stå som förebild den uppgörelse som Spanien och Marocko har träffat om ett samarbete i dessa frågor.
Nu handlar det också om staterna som ligger söder om Sahara. Där använder många människor hela sin släkts besparingar under årtionden för att skicka någon av medlemmarna i familjen till Europa. De utnyttjas sedan skamlöst av smugglare och andra människohandlare.
Frågan var stor. För Sveriges del är den viktig. Vi har än så länge valt den strategin att med ett mycket aktivt bistånd försöka att förbättra tillståndet i de länder som är utsatta för migrationstrycket i den meningen att man rör sig bort från de länderna.