Herr talman! Jag förutsätter att också kommande mandatperiod på ett eller annat sätt kommer att domineras av utvidgningsdiskussionen. Vi ska komma ihåg att fördragsdiskussionen är intimt kopplad till utvidgningsdiskussionen. Det är svårt att se en fortsatt utvidgning av EU utan ett nytt fördrag. Det går ett tag till. Sedan går det inte längre. Därför hänger de sakerna ihop. Alla som vill ha en utvidgning av EU behöver ha ett nytt fördrag.
Det finns de som säger att det inte finns ett sådant samband. Det kan naturligtvis gå ett tag till, men ganska snart är vi vid vägs ände. Utvidgningen finns där.
Jag tror att det som kommer att växa i betydelse för Europeiska unionen är samarbetet kring klimatfrågorna. Vi har framför oss det som ska hända efter Kyoto, efter 2012. Där är EU alltmer enat. Vi behöver ha en internationell regim, en internationell ordning som klarar växthuseffekten. EU kommer att vara ett av de skarpaste och starkaste uttrycken för detta i de internationella förhandlingar som ska drivas. Det är ohyggligt tydligt illustrerat i EU:s miljödimension.
Jag märker nu bland EU:s stats- och regeringschefer en svängning i attityden som är av det slaget att när vi diskuterar klimatmål och exempelvis förnybar energi finns inte bensin- och oljelobbyn där på samma sätt som tidigare. Det upplevdes mer eller mindre som ett hot mot olika typer av intressen förut. Nu blandas det ganska friskt in olika typer av bränslen i både bensin och diesel. Det sätts, inte minst på det här toppmötet, mål för detta som är ganska radikala och som för några år sedan var utopiska. Vi är i början av den perioden. Också här kommer EU att spela en ledande roll.
Utvidgningen och klimatfrågorna tror jag kommer att stå i centrum.