Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1993/94:117 om Sverige och EU:s försvarsplaner

HANS GÖRAN FRANCK (s), 1994-04-21 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Det är just på punkten om den

kollektiva gemensamma säkerheten som Sverige

har gjort ett uttryckligt undantag när det gäller de

beslut som kan fattas av FN:s säkerhetsråd. Men då

säger vi klart och tydligt ifrån. Nu gör vi undantag.

Men här gör man inte klart hur det skall förhålla

sig. Det är den stora skillnaden.

Vad är det som är viktigt? Jo, FN bygger på

universalitetsprincipen. Europaunionen bygger

inte på ett allomfattande europeiskt samarbete.

Det är en västeuropeisk allians. Det är på den här

punkten svagheten i statsministerns argumentering

kommer fram, nämligen att vi kommer att hamna i

den situation som den franske Europaministern

Lamassoure sade. Jag har förståelse för att

statsministern inte kommenterar det uttalandet,

vilket faktiskt leder oss in i detta västeuropeiska

försvarssamarbete.

Vad sedan gäller frågan om enhälligheten vill jag

från en juridisk kommentar i Svensk Juristtidning

återge följande: ''Enligt en särskild förklaring om

omröstning i samband med den gemensamma

utrikes- och säkerhetspolitiken är man enig om att

medlemsstaterna, vad beträffar rådsbeslut som

kräver enhällighet, så långt möjligt skall undvika

att hindra ett enhälligt beslut, om en kvalificerad

majoritet för ett sådant beslut föreligger.'' Det är

också den ståndpunkt som gäller.

Statsministern måste studera detta närmare. På den

här punkten har man gjort ett klart misstag när man

inte har begärt undantag. Det gjorde Danmark.

Också två andra länder har reagerat, nämligen

Grekland och Irland. Här har danskarna gjort rätt.

Varför har de gjort på detta vis? Jo, av den enkla

anledningen att de inte vill delta i den

försvarsallians som byggs upp via VEU.

Herr talman! Statsministern har sagt att vi inte

behöver bekymra oss så mycket om

atombeväpningen i England och Frankrike. Om

det nu är på det sättet -- vilket jag anser vara

klarlagt -- att vi får ett framväxande europeiskt

försvar som kommer att innehålla en fransk och

kanske en brittisk kärnvapenkomponent, är vi inne

i ett försvarssamarbete där en eller två makter har

kärnvapen.

Detta anser jag inte vara förenligt med den svenska

ståndpunkten, som på denna punkt är ovillkorlig,

nämligen att vi inte skall ha egna atomvapen. En

konsekvens av detta är självfallet att vi inte heller

kan delta i försvarsstyrkor med andra länder som

har kärnvapen.

Debatten

Hämtad sida: 15

15 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

HANS GÖRAN FRANCK (s): Svar på interpellation 1993/94:117 om Sverige och EU:s försvarsplaner (1994-04-21) — PRESS0