Fru talman! Gotland har påverkats starkt av om-
struktureringen av försvaret. Tre av fyra regementen
har lagts ned. Vi har med hjälp av den omställnings-
grupp som regeringen har tillsatt och i en lokal om-
ställningsgrupp arbetat med att ta fram ersättningsar-
beten för försvaret. Det går nu att se att försvarsom-
ställningen är hanterbar och att det gotländska sam-
hället kommer att klara förändringarna på ett fullgott
sätt när beslut om de olika åtgärderna finns på plats.
Vi på Gotland vill bli ett av de goda exemplen
som lyfts fram när det sker omstruktureringar i sam-
hället som hanterats på ett positivt sätt. Vi har upplevt
positiva saker i omställningsarbetet, och då tänker jag
främst på att utlandsavdelningen flyttat från försäk-
ringskassan i Stockholm till försäkringskassan på
Gotland.
Men allt är inte bra. Vi väntar också på några be-
sked. Det rör bl.a. Livsmedelsinstitutet, som om-
nämndes redan i propositionen inför omställningsar-
betet, kongresshall och andra saker som finns hos
omställningsgruppen.
Fru talman! Det har nu dykt upp nya problem som
är större i omfattning än vad försvarsomställningen
var. Den gotländska arbetsmarknaden har drabbats av
indragningar och varsel. Jag kan nämna att Arla
Foods har beslutat om nedläggning av Stånga mejeri
där osten Blå Gotland tillverkas. Det rör 40-50 per-
soner.
Vägverket produktion har förlorat i anbudsgiv-
ning, och 24 personer mister sin anställning. Det
innebär för övrigt att Vägverket produktion inte läng-
re har någon verksamhet på Gotland. Meningen med
konkurrensutsättningen för Vägverket var att Väg-
verket produktion skulle få konkurrens, men avsikten
var nog aldrig att monopolet, som tidigare tillskrevs
Vägverket, skulle övergå till ett privat företag. Men
så har nu skett, och det gör att 24 personer med lång
arbetslivserfarenhet bakom sig blir arbetslösa.
Det allvarligaste och största varslet på Gotland
kommer från Flextronics. I våras varslades 75 perso-
ner, och nu i sommar har ytterligare 475 varslats. Det
innebär att Flextronics gör sig av med halva den tidi-
gare personalstyrkan.
Fru talman! Allt det här är svårt att hantera inom
de vanliga arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Vi
behöver större tilldelning av medel för åtgärder och
flera som jobbar med frågorna, men också en friare
användning av de medel som finns. Vi behöver satsa
mycket på utbildning inom Kunskapslyftet, men
också på kompletterande utbildningar för att arbetslö-
sa ska kunna gå över till nya yrken.
Men det räcker ändå inte. En sak som det skulle
vara intressant att pröva på Gotland är AMS förslag
om övergångsarbeten. Vi har en situation som det inte
går att hantera på ett vanligt sätt. Därför skulle det
vara möjligt att genom en försöksverksamhet pröva
AMS förslag.
Gotland som försöksområde har många fördelar
inom många områden, men ett försök med över-
gångsarbeten skulle visa om det är en bra åtgärd,
samtidigt som extra resurser kan sättas in på Gotlands
begränsade arbetsmarknad med begränsad ar-
betspendling till andra regioner.
Det skulle vara bra om man kunde ta till vara den
kompetens och erfarenhet som finns hos de personer
som tvingas att lämna sina arbeten. Det kan röra sig
om äldre personer som inte har den utbildning som
behövs för de jobb som blir kvar. Kunskaperna och
kompetensen stämmer inte överens med vad som
krävs för de nya arbetsuppgifterna. Det kan röra sig
om personer som har 10-15 år kvar som yrkesverk-
samma.
Vi har också sedan några år tillbaka erfarenhet av
Daniscos avveckling av sockerbruket i Roma. Där
finns det arbetare som det ännu inte finns passande
arbeten till. Det är slöseri med arbetskraft när det är
på det viset. Vi borde vara bättre på att ta till vara
kompetens och erfarenhet hos friställd arbetskraft i
väntan på att nya arbeten skapas. Aktivitetsgarantin
har det syftet, men när det blir så stora förändringar
på arbetsmarknaden som nu sker på Gotland är det
inte tillräckligt med aktivitetsgarantin.
Fru talman! Vi har många små företag på Gotland,
och vi skulle kunna se en utveckling av företagen om
de positiva åtgärder som vi väntar på skulle bli be-
slutade. Jag har tidigare nämnt Livsmedelsinstitutet
och kongresshallen, och jag kan inte låta bli att ta upp
kommunikationerna och fraktkostnaderna.
Berith Rohlén har i sommar lämnat betänkandet
Garanterad transportstandard för Gotland till rege-
ringen. I den regionalpolitiska propositionen En poli-
tik för tillväxt och livskraft i hela landet, som lämna-
des i slutet av september i år, säger regeringen att det
är viktigt att stöden reformeras och att kostnaderna
för Gotlands geografiska läge neutraliseras på annat
sätt än vad som sker i dag. Regeringen återkommer
till riksdagen när ärendet är färdigberett.
Det som händer nu närmast är att det ska hållas en
hearing på onsdag i nästa vecka. Därefter hoppas jag
att alla har sagt sitt och att regeringen snabbt kommer
med en proposition med förslag som utjämnar de
orättvisor som finns när det gäller fraktkostnader.
Jag kan tala om att den gotländska uppfattningen
är att Berit Rohlén har gjort ett bra jobb, och hon har
fått förtroende hos samtliga intressenter på Gotland.
Alla väntar nu på att hennes förslag ska genomföras.
Den kritik som har kommit från borgerligt håll om att
Gotlandstrafiken saknas i infrastrukturpropositionen
tycker jag påminner om ordspråket att tomma tunnor
skramlar mest. Berit Rohléns utmärkta utredning
behandlas just nu, och jag förutsätter att den kommer
att omsättas i praktisk handling.
Fru talman! Alla inser att frågan om frakterna
måste lösas. Annars hämmas utvecklingen av det
gotländska näringslivet. Det har vi inte råd med, sär-
skilt inte när vi har nåtts av många besked om varsel
och indragningar. Vi behöver få de här frågorna lösta
en gång för alla så att vi får en framtidstro, men vi
behöver också extra hjälp på det arbetsmarknadspoli-
tiska området i den besvärliga situation som nu har
drabbat den gotländska arbetsmarknaden.