Fru talman! Jag ska inte tjata om det, men jag
måste ändå påpeka det, eftersom Stefan Attefall tar
upp frågan. Det gäller arvet som den borgerliga rege-
ringen lämnade efter sig 1994. Då hade vi en utveck-
ling i Sverige som var betydligt sämre än vad om-
världen hade, inte minst när det gäller tillväxtområ-
den. Under några år hade Sverige t.o.m. minustill-
växt. Det var det svårt att hitta några länder utanför
Sverige som hade vid det tillfället.
Jag vet inte om det är en bedömning av den rege-
ring som satt då. Det kan vi väl låta vara osagt. Men
det ger väl en viss indikation. Det var en tung arbets-
löshet som togs över 1994 och 1995, som successivt
har bearbetats.
Vi ser nu att den arbetslöshet som fortfarande
finns kvar ofta består av människor som har en
mycket lång arbetslöshetsperiod bakom sig. Vi vet att
all kunskap på det här området säger att ju längre man
har varit arbetslös, desto svårare är det att komma
tillbaka.
Sedan är det ju så att den totala arbetslösheten i
Sverige ändock är mycket lägre än i många av de EU-
länder som Stefan Attefall pekar på. Vi vet att ju
längre ned vi kommer i arbetslöshet, desto svårare är
det att få ut människor i arbete.