Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
hemställan i betänkandet från näringsutskottet.
I samband med beslutet i juni aviserades att rege-
ringen skulle återkomma i samband med budgetpro-
positionen hösten 1997. Och det är just de frågorna
som vi diskuterar i detta betänkande. Mycket har ju
sagts här under förmiddagen också, och många har
också sagt att man inte skall upprepa sig. Därför tän-
ker jag bara översiktligt gå in på det som är grundläg-
gande.
För en långsiktig omställning av energisystemet
krävs en omfattande, målmedveten och ihärdig sats-
ning på teknisk utveckling. Det gäller att se helheten
inom tillförsel-, överförings- och användarområdena.
Det gäller hela kedjan från mer grundläggande energi-
forskning fram till utprovning och testning av tekniska
lösningar som ligger nära en kommersialisering.
Det energipolitiska programmets huvudinriktning
är en kraftfull, långsiktig satsning på forskning, ut-
veckling och demonstration av ny energiteknik. Målet
är att under de närmaste tio-femton åren kraftigt öka
el- och värmeproduktion från förnybara energikällor
och utveckla kommersiellt lönsam teknik för energief-
fektivisering. Bortfallet av el skall kompenseras ge-
nom effektivare energianvändning, elhushållning,
konvertering från el samt tillförsel av el från andra
energikällor.
Sammanlagt löper energiomställningsprogrammet
över en sjuårsperiod fram t.o.m. år 2004. Kostnaderna
beräknas totalt komma att uppgå till 9 miljarder. Den
nya energimyndigheten, som inrättas från den 1 janu-
ari 1998, kommer att ha huvudansvaret för att verk-
ställa det energipolitiska programmet.
Det kortsiktiga programmet är inriktat på att ersät-
ta elproduktionen i en reaktor i Barsebäcksverket med
ny elproduktion. Inom det kortsiktiga programmet har
många kommuner, företag och inte minst enskilda
personer som är elkonsumenter visat ett mycket stort
engagemang. Många enskilda elkonsumenter vill
medverka i omställningsprogrammen. Det märks inte
minst hos landets länsstyrelser och hos Boverket.
Hushållen har genom åren sparat mycket energi,
men än återstår det en hel del att göra. Kommunala
energirådgivare kan uträtta oerhört mycket i både
stort och smått.
Svenska hushåll har i genomsnitt 0,3 lågenergi-
lampor per hushåll. Det är lägst i Europa. I Tyskland
exempelvis är antalet lågenergilampor per hushåll 3.
Svenska hushåll skulle kunna spara el för 260 miljo-
ner kronor om antalet lågenergilampor blev lika stort
som i Tyskland.
I genomsnitt har det svenska småhuset 28 glöd-
lampor. Om 10 av dessa byts till kompaktlysrör eller
lysrörslampor kan elanvändningen för belysning hal-
veras från 1 000 kWh till 500 kWh per år i en genom-
snittsvilla. Det var det lilla exemplet. Här tror jag
också att de kommunala energirådgivarna kommer att
kunna göra mycket genom att informera dem som är
intresserade och engagerade i de här frågorna.
Det som verkligen ger effekt är minskad använd-
ning av el för uppvärmning av bostäder. Många villor
kan halvera sin elförbrukning genom att ansluta sig
till fjärrvärmenät. I dag är mindre än en tiondel av de
villor som ligger inom en radie på 2,5 km från befint-
liga fjärrvärmenät anslutna till fjärrvärme. 250 000
svenska hushåll ligger nära ett fjärrvärmenät.
Statens bidrag för investeringar blir 50 % av bi-
dragsunderlaget, dock högst 30 000 kr för direktel-
värmda byggnader och högst 8 000 kr för byggnader
med vattenburen el. Åtgärder för hushållen innebär
minskat antal kilowattimmar. Minskat antal kilowat-
timmar är pengar som ger ett konsumtionsutrymme.
Detta menar jag är en bland många informationsinsat-
ser som den kommunala energirådgivaren, nätbola-
gen, studieorganisationer och andra intresserade kan
bidra med.
Något enhetligt uppträdande finns inte i de motio-
ner som Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokra-
terna har lämnat som svar på regeringens budget.
Moderaterna och Folkpartiet vill inte inrätta någon
energimyndighet, som bl.a. energikommissionen och
junibeslutet redan har sagt. Kristdemokraterna vill ha
energimyndigheten och tycker att den skall ha fler
uppgifter.
Det ter sig något märkligt när kristdemokraterna
säger att kärnkraften inte skall avvecklas, men den
sydsvenska delegation som skall finna lösningar på
framtidens elförsörjning i Sydsverige skall sköta sitt
arbete från den nya energimyndigheten.
Fru talman! Mot denna bakgrund tycker jag att det
känns tryggt att veta det finns en bred uppgörelse i
riksdagen som gör att energipolitiken kan verka över
flera mandatperioder.