Energi

Fru talman! Vi har tidigare i dag fört en rätt omfat-

tande energipolitisk diskussion. Jag tänker därför inte

bli så långvarig nu när det gäller näringsutskottets

betänkande om utgiftsområde 21.

Jag vill ändå ta upp några saker. Jag vill t.ex. på-

minna om att det var Kristdemokraterna som under

förra mandatperioden tog initiativet till tillsättandet av

Energikommissionen. Vår strävan i kommissionsarbe-

tet, och sedan i partiöverläggningarna, var att vi då

och då skulle ha en bred politisk uppgörelse som

skulle kunna ge långsiktigt stabila spelregler för aktö-

rerna på energimarknaden. Utgångspunkten var, som

jag har sagt tidigare i dag, att vi genom eleffektivise-

ring, elsparande och infasning av förnybar elproduk-

tion skulle kunna påbörja utfasningen av kärnkraften.

Dessvärre blev inte detta den linje som regeringen

tillsammans med Vänsterpartiet och Centerpartiet

fastnade för. De har gjort en överenskommelse som

innebär att en reaktor stängs av och ersätts med fos-

silbränslen. Jag kan upprepa vad jag sade tidigare: Jag

beklagar denna utveckling.

Kristdemokraternas uppfattning är att vi skall spa-

ra el och tillföra förnybar el innan vi fasar ut den

första reaktorn. Det finns olika lösningar för hur man

praktiskt kan stänga av reaktorer. Det har vi också

diskuterat tidigare. Riksdagen har nu fattat beslut om

lagstiftning. Riksdagen har fattat beslut om att stänga

en reaktor utan att veta hur det skall gå till i praktiken,

vilka miljökonsekvenser det får och vilka samhälls-

ekonomiska kostnader det medför. Detta är en även-

tyrlig och oansvarig politik.

Mina frågor till Birgitta Johansson, som är ut-

skottsmajoritetens representant, gäller hur man nu

tänker hantera det beslut som riksdagen nyss fattade.

Kommer regeringen att fatta beslut i enlighet med

riksdagens beslut i morgon, om en vecka eller om två

veckor?

Hur skall man i praktiken sedan genomföra beslu-

tet? Det är möjligt att det kommer att bli rätt omfat-

tande juridiska processer. Vad kommer att hända om

regeringen nu säger att Barsebäck skall stängas den 1

juli? Hur skall man gå till väga för att komma in där

och genomföra avstängningen?

Detta är frågor som vi faktiskt inte har fått något

svar på i den debatt vi har fört i dag. Det vore intres-

sant att få litet mer kött på benen när det gäller hur

regeringen i praktiken skall hantera det beslut som

riksdagen nyss har fattat.

En annan aspekt på energipolitiken är klimatfrå-

gorna. Man kan konstatera att regeringen inte har lagt

fram något omfattande program för att koldioxidut-

släppen skall minska. Vi vet att koldioxidutsläppen

med påföljande växthuseffekt är det allt överskuggan-

de stora miljöhotet mot vårt jordklot. Regeringen och

de partier som står bakom energiuppgörelsen bidrar

nu dessvärre till en negativ utveckling när det gäller

växthuseffekten. Genom att medvetet planera för

ökade koldioxidutsläpp och därmed också medvetet

bryta de internationella åtaganden Sverige har gjort

vad gäller koldioxidutsläppen gör regeringen ett all-

varligt missgrepp. Det är definitivt att skicka fel sig-

naler ut i världen.

Vi kan inte tillåta ökade utsläpp vare sig inom

energi- eller transportsektorn. Tvärtom måste ett

kraftfullt handlingsprogram som minskar utsläppen

upprättas. Det handlar om utfasning av fossilbränslen

i såväl energiproduktionen som transportsektorn,

begränsning av metanavgång, åtgärder för att öka

kolbindningen samt återvinning och lagring av koldi-

oxid. Det är nu helt nödvändigt att ett nationellt kli-

matpolitiskt handlingsprogram upprättas, antas och

genomförs.

Fru talman! Sedan skulle jag vilja ta upp en fråga

som Torsten Gavelin redan har berört. Den handlar

om naturgasen och det besök som vi hade här i Sveri-

ge av president Jeltsin. Hans strävan var mycket tyd-

lig. När han besökte oss här i riksdagen gjorde han

klart för oss riksdagsledamöter att här skulle det säljas

naturgas till Sverige. Han pekade verkligen med hela

handen. Att sedan energiministern ett dygn senare

hade förhandlat fram ett avtal som innebär att man

skall se på möjligheterna att få in rysk naturgas är ett

tydligt exempel på den ryckighet som energipolitiken

präglas av. Efter ett dygn har vi ett avtal om att vi

skall pröva förutsättningarna för rysk naturgas. Här

gäller uppenbarligen som huvudregel att laga efter

läge.

Men av debatten tidigare i dag framgick att det

parlamentariska stödet för denna inriktning sviktar.

Jag fick inget svar av näringsministern på frågan om

hur regeringen ser på detta. Det är faktiskt sex av sju

partier här i Sveriges riksdag som har sagt att det här

inte är bra och att vi inte skall ha det. Hur ser rege-

ringen på detta? Hur ser man på det avtal man nyss

har skrivit under? Är det något man nu lägger åt si-

dan, eller hur hanterar man den här situationen?

När jag var nere vid brevlådan mellan debatterna

låg det en ny fräsch broschyr där. Det står: Tack,

Jeltsin! Den är från naturgasintressena. Vill Birgitta

Johansson också skriva under den typen av budskap?

Tack, Jeltsin för att vi nu skall få naturgas!

Jag hoppas att beskedet blir ett annat, inte minst

mot bakgrund av att det nu är ett tydligt sviktande

parlamentariskt underlag för denna satsning.

Huvuddragen i själva omställningsprogrammet har

vi kristdemokrater tidigare instämt i, även om vi har

haft ändringsförslag i vissa delar. Kristdemokraterna

motsätter sig i princip inte den föreslagna satsningen

på åtgärder för att minska elanvändningen. En ytterli-

gare metod som regeringen borde titta närmare på är

det som Eva Goës var inne på, nämligen det här med

negawattarbetet. Det handlar om att premiera system

som minskar elanvändningen. Man skall tillskapa

ekonomiska incitament som stimulerar elbolag och

leverantörer att hjälpa hushåll och industrier att spara

el. Ju mer man får konsumenterna att spara, desto mer

premieras de som levererar el.

Ett annat område som inte berörs i regeringens

förslag är möjligheten att installera solpaneler för att

på så sätt spara elvärme. Utöver investeringsstödet till

vattenburet värmesystem kan det i vissa fall krävas

ytterligare insatser för att få fart på verksamheten. Vi

föreslår också ett tillskott för investeringsbidrag till

vindkraft och småskalig vattenkraft. Riksdagens be-

slut att sänka investeringsbidraget till vindkraft från

35 % till 15 % anser vi vara en felaktig signal när vi

skall få till stånd en massiv vindkraftsutbyggnad.

Investeringsbidraget bör vara 25 %.

För att en ordentlig vindkraftsutbyggnad skall

komma till stånd måste statsmakterna faktiskt peka

med hela handen i denna fråga. Det innebär att rege-

ringen bör komma med förslag till riksdagen om för-

ändringar i lagstiftning och regelverk som möjliggör

en effektiv och snabb utbyggnad av vindkraften i

Sverige. Detta skall givetvis ske samtidigt som man

fortsätter att ta hänsyn till miljön. Här ser vi proble-

men ute i verkligheten, och här måste nog regeringen

agera om det skall bli någon riktig fart på vindkraften.

Fru talman! Det finns mycket mer att säga om

detta. Vi har ju tagit upp våra olika förslag för att

ytterligare sätta fart på det här omställningsprogram-

met i en motion. De finns också belysta i reservatio-

ner och i ett särskilt yttrande. Jag skall inte ta upp mer

tid här, förutom att jag skall yrka bifall till reservation

4 som handlar om kristdemokraternas förslag till

inriktning av energipolitiken.