Herr talman! Om några månader kommer 10 000
elever att lämna grundskolan utan att ha godkänt
betyg i svenska, engelska och matematik. Därmed har
de inte behörighet till de nationella programmen på
gymnasiet.
10 000 - det är lika många som bor i Gislaved.
När beskedet kom om att Gislaveds däckfabrik skulle
stängas och drygt 700 anställda riskerar att förlora
sina jobb beklagade olika ministrar i TV och tidning-
ar. Flera tusen människor gick ut och demonstrerade.
Men när Skolverket för några veckor sedan presente-
rade siffror som visar att långt fler än tio gånger så
många ungdomar inte får de kunskaper de behöver
för framtiden syntes inga ministrar i tidningar eller
TV. Det blev inga demonstrationståg, ingen folk-
storm, ingenting. Varför?
Det kan inte bero på att frågan är oviktig. Ingen-
ting kan vara viktigare än framtiden för våra barn.
Anledningen är i stället att Socialdemokraterna lyck-
ats få många att tro att det inte går att organisera
skolan på ett bättre sätt än nu. Därför är protesterna
ganska få och inte särskilt högljudda. Det gör att en
skolminister kan komma undan med att göra ingen-
ting under mer än tre år. Därefter kan hennes efterträ-
dare ta över och säga att han ska fortsätta på samma
linje och komma undan med det utan att ta det ansvar
som ligger på den socialdemokratiska regeringen.
Riksdagen har diskuterat skolans problem flera
gånger de senaste åren, men regeringen har inte för-
mått att prestera några förslag som kan bryta den
negativa utvecklingen. Därför har vi moderater begärt
den här debatten. Det är vårt gemensamma ansvar att
agera så att utvecklingen vänder och fler ungdomar
får de kunskaper som de behöver för framtiden.