Herr talman! Mer resurser, precis om Matz Ham-
marström säger, är alldeles grundläggande. Det gäller
lärare, specialpedagoger och andra viktiga yrkesgrup-
per i skolan som kan hjälpa och stödja barnen tidigt,
när de behöver det. Det kommer mer resurser. Vi
satsar 17 ½ miljard de kommande åren.
Hur är det möjligt att Beatrice Ask, när hon räknar
upp vem som har ansvaret för skolan, nämner Pers-
son, Johansson, Wärnersson och Östros men hoppar
över Ask, som var den person som satte i gång de
stora besparingarna i skolan? Får jag be om lite själv-
kritik, Beatrice Ask.
Sofia Jonsson säger på samma sätt att det behövs
mer pengar direkt ut i skolorna. Men ni säger ju nej
till öronmärkta bidrag till skolorna. Ni säger nej till
att vi ska ange att de resurser vi nu lämnar till kom-
munerna ska gå till att anställa fler lärare. Hur går det
ihop med kravet på mer resurser direkt ut i skolorna?
Mer resurser, menar jag, är alldeles grundläggan-
de. Starkare kvalitetsarbete ute på varje skola i varje
kommun, med ett skolverk som följer upp tydligt och
klart, är också nödvändigt. Också föräldrars och ele-
vers rätt till information måste stärkas. Det ska läm-
nas information om hur det går i skolan i utveckligs-
samtal. Det ska också finnas en utvecklingsplan för
hur vi ska arbeta för att nå målen för varje elev fram-
över.
Den allmänna förskolan, som vi inför nästa år, är
en av de viktiga utbildningspolitiska reformerna. Alla
fyra- och femåringar bjuds in till förskolan, med
leken som idé och pedagogik.
Det sker också en storsatsning på en ny lärarut-
bildning. Vi måste se till att de som är obehöriga får
chansen att skaffa sig de kunskaper de behöver. Det
är ett bra program för en stärkt kvalitet i den svenska
skolan.
Moderaterna har ett recept: skolpengen. En natio-
nell skolpeng ska införas. Det gäller inte det lokala
ansvaret, utan vi ska ha en statlig skolpeng till varje
elev. En check kommer hem i brevlådan. Man säger:
Här har du den resurs du ska köpa skola för till ditt
barn.
Hur ska Beatrice Ask räkna ut vilken summa som
ska stå på checken? Vi bor olika i landet. Vi har
ibland långt till skolan och behöver skolskjuts. Ibland
är det en landsbygdsskola, och ibland är det en stor
stadsskola. Hur ska man räkna ut vad de olika behov
som eleverna har kostar?
Eleven kan behöva extrastöd. Eleven kanske inte
behöver extrastöd just vid detta tillfälle, men senare.
Hur ska vi räkna ut vilken summa som ska stå på
checken för varje barn?
Vad händer när jag som förälder står framför
skolan med den check jag har fått av Beatrice Ask
och upptäcker att pengarna inte räcker till det mitt
barn behöver? Nu har vi en idé om att det är en ge-
mensam skola och att vi tar ett gemensamt ansvar.
Det är allas vårt ansvar att se till att barnen får de
resurser och det stöd som de behöver. Men ska vi ha
ett checksystem? Ska jag snegla på grannen och fråga
om jag får låna lite av hans check, så att mitt barn får
det stöd det behöver?
Folkpartiet ställer upp på statlig skolpeng, som
verkligen undanröjer alla möjligheter att ge alla barn
det stöd som de behöver efter behov. Centerpartiet
har hittills sagt nej, men kanske är man på väg att
vika sig i den skolpolitiska arbetsgrupp som nu arbe-
tar. Maud Olofssons kritik i går mot Leijonborg och
Folkpartiet är lovande på den punkten, men jag är
orolig. Jag tror inte att det är möjligt att ha en likvär-
dig skola för alla med den typen av checksystem, där
man ska ut och köpa utbildning till sina barn.
Låt oss slå vakt om idén om den gemensamma
skolan. Privatisera inte idén om att vi har ett gemen-
samt ansvar för varandra. Vi ska ställa upp med mer
resurser, bättre kvalitet, tydligare information till
föräldrar och elever och alltmer välutbildade lärare.
(Applåder)