Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Jordförvärvslagen och rennäringslagen m.m.

OWE HELLBERG (v), 1996-02-21 (riksmöte 1995/96).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Jag tänker säga några ord om den del

av betänkandet som behandlar den samiska minorite-

ten, deras villkor och problem.

I vår motion påpekar Vänsterpartiet att samebyn

är basen för den samiska verksamheten och därför

borde ges möjlighet att bedriva annan verksamhet än

renskötsel. Ett riksdagsbeslut från 70-talet slog fast att

samebyn endast får bedriva renskötsel som närings-

verksamhet. Turism, slöjd, jakt, fiske, m.m. måste

bedrivas i annan form, som bolag eller ekonomisk

förening. Detta förbud bör ändras och samerna bör få

bedriva kompletterande verksamheter i den form som

bäst passar dem.

Vi tar också upp fiskesamernas situation. Det är en

grupp samer vars huvudsakliga inkomst är fiske, men

som inte har rätt att tillhöra en sameby och därmed få

rätt till fiske och jakt på samebyns marker. Frågan har

stötts och blötts i flera utredningar som föreslagit att

fiskesamerna skulle få fiska på kronans mark i samma

omfattning som om de hade varit med i en sameby.

Några beslut har dock aldrig fattats i frågan.

Dock har nu fiskesamerna vissa möjligheter i och

med den nya ordningen från 1993, som tillåter andra

än samerna att jaga och fiska ovanför odlingsgränsen.

Där sägs att personer vars försörjning till stor del är

beroende av jakt och fiske skall ha företräde till rätten

och det skall dessutom vara kostnadsfritt. Faktum

kvarstår dock, fiskesamerna är både ekonomiskt och

rättsligt missgynnade jämfört med de renskötande

samerna, och detta bör ju rättas till.

Den utvidgning av fiske- och jakträtten till icke-

samer ovanför odlingsgränsen som blev möjlig efter

1993 ställer till problem om man skall utvidga same-

byns verksamhetsområde med t.ex. jakt och fiske.

Därför är en utvärdering av den utvidgade rätten till

jakt och fiske viktig, inte minst utifrån perspektivet att

samebyns verksamhetsområde kan vidgas framöver.

Sametinget, Jordbruksverket och Naturvårdsverket

skall göra utvärderingen. Sametinget skall utreda

samebyns verksamhetsområde och behörighetsregler

för att förhoppningsvis komma med förslag till rege-

ringen.

Eftersom utskottet i skrivningarna ställer sig posi-

tivt till att frågorna tas upp, vill jag inte föregripa

utredningsarbetet eller Sametingets arbete och avstod

därför i utskottet från att reservera mig till förmån för

Vänsterpartiets motioner.

Till sist vill jag ta upp frågan om samernas ersätt-

ning för rovdjursrivna renar. Den ram för 1996 där

man avsatt 14 miljoner kronor bygger på felaktiga

grunder och nonchalerar det nya system för ersättning

som gäller, nämligen att antalet rovdjur skall räknas.

Så sent som i december 1995 fastslog regeringen

efter en uppvaktning från samerna att det inte fanns

några mer pengar till detta ändamål och hänvisade till

EU-medel som kan komma att ställas till förfogande.

Samerna vände sig då till utskottet för att vi skulle

agera i frågan. Det vänder sig den socialdemokratiska

minoriteten emot i ett särskilt yttrande och menar att

utskottets initiativ är onödigt och demonstrativt.

Det tycker jag är ett märkligt agerande. Är det så

att riksdagen finner att inte regeringen sköter sina

åtaganden är det naturligtvis utskottets skyldighet och

rättighet att agera i frågan. Att sedan jordbruksminis-

tern efteråt åker till Jokkmokk och lovar saker ändrar

inte värdet av utskottets agerande.

Regeringen skulle naturligtvis ha kommit med ett

förslag till nytt anslag i tilläggspropositionen under

våren 1995 och därmed visat att man tagit det nya

ersättningssystemet på allvar och med respekt för den

överenskommelse som efter långt och mödosamt

arbete tagits fram av samerna i samarbete med Natur-

vårdsverket.

Det här handlar inte bara om samernas rättigheter,

utan i lika hög grad om rovdjurens framtid. Det

handlar om Sveriges trovärdighet som ett land där

rovdjuren har sin självklara plats och med en rovdjur-

spolitik som även lever upp till de EU-krav som ställs

när det gäller rovdjurens bevarande.

Hur stor den utökade ramen för 1996 bör vara

skall naturligtvis övervägas utifrån samernas och

Naturvårdsverkets syn på den här frågan. Den bör

också vara tillfällig till dess att alla oklarheter har

retts ut runt det nya ersättningssystemet.

Debatten

Hämtad sida: 32

32 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

OWE HELLBERG (v): Jordförvärvslagen och rennäringslagen m.m. (1996-02-21) — PRESS0