Herr talman! Så här sent kan man konstatera att
det allra mesta redan är sagt. Men jag vill ändå göra
några kommentarer och föra fram en del frågor för
min egen och för mitt partis del.
Vi menar att Schengen är ett viktigt steg mot ett
friare och rörligare Europa. Det finns en stor kraft, ett
momentum, i detta. Man ser nu Schengen växa fram,
man ser att Dublin har växt fram och man ser också
EMU växa fram. Man kan ha olika åsikter om detta. I
Sverige finns det ja och nej. Jag tillhör dem som tyck-
er att det här är en intressant och spännande utveck-
ling, och jag vill gärna på alla sätt vara med och delta
i den. Ett öppnare samhälle och öppnare gränser mel-
lan samverkande nationer är mycket bra för Europas
medborgare, och Schengen är ett steg i den riktning-
en.
Dessutom består Schengenländerna av utpräglade
rättsstater. Man har lagstiftning på olika områden som
har mycket hög nivå jämfört med de allra flesta län-
der. Det gör att man kan samverka på samma villkor.
Vi har problem med gränsöverskridande brottslig-
het, mycket stora problem, som vi inte kan möta annat
än med samverkan. Det måste vara en effektiv sam-
verkan, eftersom den övergripande gränsöverskridan-
de brottsligheten är effektiv just genom att den strun-
tar i gränser. Då måste vi också ha kompensatoriska
åtgärder för att matcha detta.
Jag vill också säga att den illegala männi-
skosmugglingen numera har en omfattning som enligt
Jonas Widgren, som leder ett stort migrationsinstitut i
Wien, har uppskattats till ca 50 miljarder kronor. Det
är alltså en människosmuggling från tredje världen in
till Europa. Det är självklart att dessa ligor måste
bekämpas på något sätt.
Asylprocessen är som sagt inskriven i Schenge-
navtalet genom att man där tydligt hänvisar till Genè-
vekonventionens bestämmelser. Schengen innehåller
inga flyktingpolitiska frågor. De avgörs i andra sam-
manhang. De avgörs exempelvis i Amsterdamfördra-
get, där man skall försöka skapa en samverkan mellan
asyl- och invandringspolitik de närmaste åren. De
avgörs också av Dublinkonventionen som vi har
skrivit under och som nu arbetar och löper.
Enligt asylrättens system har man ingen självklar
rätt att söka asyl i just det land som passar en själv.
Man vill komma åt det som man talar om som s.k.
asylshopping. Man reser dit det passar bäst för att där
finna en framtid. Asyl i sig innebär att man söker
skydd i första bästa säkra land. Om det då uppstår
stora strömmar in till ett visst land måste världssam-
fundet hjälpa till och fördela dessa bördor. Det är så
vi arbetar i Sverige genom att göra överföringar av
s.k. kvotflyktingar till svenskt territorium för att få
möjligheter att ge dessa människor en vistelse på lång
sikt. Detta är svensk flykting- och invandringspolitik
som den har beslutats här i riksdagen.
Det som är viktigt att konstatera är att asylfrågan
som den har framställts här av Hanna Zetterberg och
andra inte är föremål för diskussion i dag. Det är inte
det ärendet handlar om, utan det handlar om andra
saker. Det är att skydda Schengenländerna från olika
gränsöverskridande brottslighet, att kontrollera att
personer som kommer in här har rätt att vistas här.
Det är precis vad vi gör redan i dag i Sverige. Så det
här är ingenting nytt egentligen, det handlar bara om
att man vill samverka om detta.
Schengen innebär en mycket stor fördel för tredje-
landsmedborgare, de som inte har medborgarskap. De
kan nu röra sig i Europa på ett annat sätt än man har
kunnat hittills. Våra svenska invandrare har fått söka
olika former av visering för att komma vidare ned till
Europa eller till sina hemländer. I dag kan man åka
utan visering genom Europa. Det är en mycket stor
fördel.
Jag ser också möjligheterna för tredjelandsmed-
borgare på längre sikt. Om vi får någorlunda harmo-
niserade regler skall tredjelandsmedborgare på sikt
kunna röra sig ännu friare också vad gäller bosättning
och arbete i de olika länderna runt om i Europa. Det
kan man bara göra om vi har någorlunda harmonise-
rade invandringsregler i EU. Men som sagt Schengen
är inte någonting som direkt berör flykting- och in-
vandringspolitik, som det har försökt framställas här.
Jag är rationell, Peter Eriksson. Till skillnad från
Peter Eriksson är jag mycket känslomässig. Jag ser
stora fördelar med det här samarbetet och hoppas att
det kan utvecklas vidare.