Herr talman! Jag vill börja med att deklarera att
jag var en kritisk anhängare till EU-medlemskapet.
Jag vill också deklarera att jag är tveksam till Scheng-
ensamarbetet. Mina frågetecken grundar sig på föl-
jande.
En av EU:s grundstenar är människors rörlighet.
Det skall bli lättare, sägs det, att resa mellan och att
arbeta inom EU-länderna. Detta tycker jag i och för
sig är bra. En annan i och för sig bra tanke i Scheng-
ensamarbetet är att det strävar efter en samordning av
EU-ländernas flykting- och invandringspolitik. Tan-
ken som sådan är god. En human och generös europe-
isk flykting- och invandringspolitik skulle alla länder
inom EU vinna på. Men tyvärr är det inte de tanke-
gångarna som finns inom EU-länderna. Den fria rör-
ligheten gäller bara för EU-medborgare, vad jag har
förstått. För invandrare och flyktingar från länder
utanför EU gäller inte samma rörlighet. Riskerna för
osynliga men mycket starka murar mot dessa flykting-
ar och invandrare är faktiskt uppenbara.
Herr talman! Ingen kan förneka att EU-länderna
strävar efter att strama åt flyktinginvandringen och så
långt som möjligt hålla människor från den allt fatti-
gare tredje världen borta från sina gränser. Detta kan
jag, som inte är född i Europa, i och för sig förstå. Det
kan finnas förklaringar till detta. Rädsla, misstro och
oro bland infödda européer inför omvandlingen av
Europa till mångetniska länder, framväxt av högerex-
trema rörelser och partier, rasism och xenofobi samt
avsaknaden av en politisk vision om det positiva med
mångfalden är orsaker som kan skapa den här typen
av tveksamhet bland politiker i Europa.
Det har inom EU-länderna skapats samhällen som
befinner sig långt ifrån en utveckling som leder till ett
harmoniskt och integrerat samhälle, ett samhälle som
präglas av samarbete och tolerans mellan människor
med olika ursprung, hudfärg, religion och kultur. Å
ena sidan drabbas i dag stora grupper av européer
med invandrarbakgrund av en stor utestängning från
arbetsmarknaden och tvingas leva i ett bidragsfinansi-
erat utanförskap. EU-länderna har fått en etniskt avvi-
kande underklass. Å andra sidan finns det en växande
oro hos många infödda "etniska européer" inför län-
dernas omvandling till det som kallas ett mångetniskt
samhälle. Men denna utveckling som sådan är inte,
enligt min mening, argument nog för att föra en flyk-
tingpolitik inom EU-länderna som i huvudsak bygger
på resandet av murar mot flyktingar som skulle behö-
va skydd.
Schengensamarbetet går ut på att flyktingar som
inte fått asyl i första europeiska land automatiskt skall
förhindras att söka asyl i andra EU-länder. Man kan
inte förneka att det framtida samarbetet inom EU-
länderna gällande flykting- och invandringspolitiken
kommer att verka inskränkande och tvinga fram star-
ka restriktioner för länder som har bedrivit en ganska
generös flyktingpolitik. Sverige är ett av de länderna.
Herr talman! Schengensamarbetet inbegriper ock-
så växande polisiär övervakning. Jag kan i och för sig
förstå skälen till detta. Självklart skall kampen mot
den internationella brottsligheten föras gemensamt av
EU-länderna. Men detta kan utnyttjas på ett sådant
sätt att det används mot t.ex. oskyldiga flyktingar och
invandrare som söker sig till EU-länderna. Asylsö-
kande måste t.ex. lämna fingeravtryck och definieras
lätt som potentiella brottslingar. Detta tycker jag
smakar litet illa.
I registret kommer också uppgifter om personers
sexuella läggning att arkiveras, vad jag kan förstå.
Detta är inte heller rimligt, som jag ser det. Vad spe-
lar sexualiteten för roll i detta sammanhang? Jag
tycker att individernas rättssäkerhet skall gå före
denna typ av registrering.
Herr talman! Jag har försökt redovisa mina argu-
ment. Jag tror att jag har försökt sätta mig in i frågan
på ett objektivt sätt. Jag målar inte fan på väggen,
men jag vill gärna lyfta ett varnande finger för de
risker som Schengensamarbetet trots allt innebär.