Herr talman! Jag förutsätter att Hans Andersson är
medveten om den mycket svåra ekonomiska situation
som vi i detta land befinner oss i. Denna situation är
resultatet av att vi hade en borgerlig regering som inte
fullt ut var mäktig sin uppgift. Vi har i dag en skuld
som är enorm. Vi har enorma budgetunderskott, och
vi måste spara. Detta är ofrånkomligt. Vi måste spara
och vi måste höja skatterna.
Detta arbete har vi med kraft försökt att genomfö-
ra under det år som gått, och vi ser att utvecklingen nu
har vänt. Det ser positivt ut. Kan vi hålla i det här så
finns det förutsättningar för att inom en inte alltför
avlägsen framtid börja diskutera hur vi skall utnyttja
det utrymme som bildas. Det är grunden för de åtgär-
der som vi har tvingats vidta.
Jag håller med Hans Andersson om att det är vik-
tigt att ha ett jämställdhetsperspektiv på den politik
som förs. Regeringen har på den punkten varit mycket
tydlig i sina direktiv till alla de kommittéer och ut-
redningar som har tillsatts. Detsamma gäller de olika
budgetförslagen.
Det finns en del svårigheter när det gäller att göra
detta på ett riktigt och bra sätt. Därför har jämställd-
hetsministern en egen utredare som under det här året
har ägnat sig åt att gå in på två olika departementsom-
råden för att hitta olika modeller för hur man skall
kunna väga in jämställdhetskonsekvenserna i sitt
arbete. Det tycker jag är oerhört viktigt. Vi måste ta
till oss detta och utveckla det vidare.
Jag kanske också hinner med en konkret fråga in-
nan talartiden tar slut. Det gäller deltiderna. Arbets-
rättskommissionen har ett uppdrag och skall arbeta
med förtur när det gäller denna fråga. Jag förutsätter
att de snart återkommer till oss med förslag.