plik
Herr talman! Jag är glad att Berit Andnor beträf-
fande mitt anförande talade om klarspråk. Klarspråk
är för mig ett positivt värdeladdat ord, och det behövs
kanske någon som vågar framföra litet andra tankar
och funderingar i stället för att bara kasta sig in i den
breda strömmen i vårt land och besjunga det som för
närvarande anses vara politiskt korrekt.
Om Berit Andnor har läst vår kommittémotion har
hon funnit att vi inledningsvis uppehåller oss vid
målen för jämställdhetsarbetet. Där är vi helt överens.
Däremot anser inte vi att de medel som Socialdemo-
kraterna har anvisat, och som man tydligen även i
fortsättningen avser att anvisa, kommer att leda mot
eftersträvade mål.
Berit Andnor talar föraktfullt om marknadslös-
ningar på jämställdhetsproblemen. Vad är det för fel
på det? Män har ju i tusentals år sålt sina tjänster och
sitt arbete på en fri och öppen marknad. Inte har det
lett till att männen blivit förslavade! Varför skulle då
kvinnor behöva stöttas och hjälpas samt hänvisas
endast till en offentlig sektor där Berit Andnor och
hennes meningsfränder styr och ställer? Där sker en
politisk styrning av enskilda människors liv.
Vidare talar Berit Andnor föraktfullt om de lågav-
lönade servicejobben i andra länder. Men vad har vi i
vårt land lyckats åstadkomma? Vad är det som mera
obarmhärtigt delar in människor i A- och B-lag än just
en stor arbetslöshet? Vad är det som mera obarmhär-
tigt styr människor in i ett B-lag, nämligen den lågav-
lönade offentliga sektorn, än det faktum att det för
60 % av Sveriges kvinnor inte finns någon annan
arbetsgivare att tillgå?