Fru talman! Jag tror att det är viktigt att i detta
sammanhang erinra lite om varför tillståndet är som
det är i sjukvården. Jag vill också säga att allt inte
bara är elände. Jag tror också att vi som politiker har
ett ansvar att beskriva det som är väldigt gott. Sedan
är det klart att det är lätt att man pratar om proble-
men. Men det är så, och det känner Leif Carlson väl
till, att läget i den svenska ekonomin inte har varit så
där särskilt gott under de senaste åren, och vi har
sanerat finanserna rätt så friskt. Jag är rätt så överty-
gad om att moderaterna väl känner till hur det stod till
under den tid som de satt i regeringsställning - skul-
derna ökade, och det blev inte speciellt mycket mer
pengar till sjukvården då.
Sedan blir jag lite bekymrad när Leif Carlson tror
att sättet att lösa problemen är att skippa monopolet.
Jag tror inte att vi löser problemen genom att sänka
skatterna och övergå till en hälsoförsäkring. Det är ett
sätt att blanda ihop äpplen och päron. Man ger inte
heller människor framtidstro och möjligheter och tro
på systemet när man säger att det är jättebra med
privata försäkringslösningar eftersom landstingen inte
klarar sin uppgift. Har moderaterna en ärlig avsikt i
de landsting där de i dag har majoritet att faktiskt
lyckas göra något åt sin sjukvård, eller - lite paranoid
kan man bli - vill de att man skall misslyckas för att
kunna ordna sjukvården inom landstingets ram för att
på det sättet locka fram privata sjukvårdslösningar,
eller rättare sagt försäkringslösningar, när det gäller
finansieringen? Blanda inte ihop driftsformer med
finansieringen. Det är det som moderaterna gör i dag.