Fru talman! Rolf Olsson säger att det finns viktiga
principiella skillnader i denna fråga. Jag kan inte inse
det. Det är som den dåvarande socialministern sade,
att det handlar om ett övergrepp på människor med
statens stöd. I fallet med steriliseringarna går staten in
och ger ersättning. I det andra fallet vill staten inte
ens utreda vad som har hänt så att vi vet hur många
det var som drabbades och under vilka former.
Rolf Olsson drar stora växlar på att det är en skill-
nad som handlar om rashygieniska motiv. Men Rolf
Olsson måste ju ha följt den debatt som har förts
under det senaste året när det gäller psykiatrin i stort
under den här tiden. Jag kan bara nämna Vipeholm,
lobotomeringarna, steriliseringarna. Det ligger lik-
nande motiv bakom dessa.
Detta med att det skulle bygga på vetenskapligt
beprövad erfarenhet är inte riktigt. Detta var någon-
ting som infördes utan att man hade belägg för att det
gav något resultat, och motiven som fanns i bakgrun-
den var grumliga.
Men varför kan vi inte lyfta upp detta på bordet
och rensa upp? Annars kommer det att förfölja oss
ända till dess att det blir klarlagt vad det handlar om.
Varför denna vägran från utskottet att ta reda på fakta
så att vi kan tvätta också denna byk?
Rolf Olsson, jag tycker inte att ert svar på frågan
varför ni har ändrat uppfattning hade någon riktig
bäring, och jag beklagar det. Jag beklagar också att
någon från socialdemokraterna inte ens begär ordet
för att svara på mina frågor.