Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Inriktningen av det svenska miljöarbetet inom EES och EG

INGA-BRITT JOHANSSON (s), 1993-11-17 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Jag ber om ursäkt för min beslöjade

stämma. Jag skall ändå försöka göra mig hörd.

Herr talman! Den skrivelse från regeringen som vi

nu behandlar avser inriktningen av det svenska

miljöarbetet inom EES och EG. Den är resultatet

av ett beslut av riksdagen från förra året i samband

med behandlingen av frågan om EES-avtalet.

Riksdagen begärde då med anledning av en motion

från socialdemokraterna att från regeringen få en

skrivelse med denna inriktning.

Skrivelsen skulle innehålla vad som kunde

benämnas en svensk strategi för det framtida

miljöarbetet. Tyvärr måste vi konstatera att

innehållet är alltför ytligt och fragmentariskt för att

kunna göra skäl för en sådan benämning.

Miljöfrågorna är ju, enligt vad som framgått av

opinionsundersökningar, för många svenskar den

näst arbetslösheten viktigaste frågan. Det hade

därför varit en fördel om regeringen hade gjort en

kraftansamling för att redovisa hur den vill använda

de möjligheter som finns att inom ramen för EES-

avtalet och EG-förhandlingarna om eventuellt

kommande medlemskap driva miljöfrågorna

vidare.

I stället ger man, som jag sade tidigare, en ytlig

beskrivning och en alldeles för enkel bild av

miljöproblematiken inom EG. Visserligen finns det

i riksdagsbesluten en grundläggande samsyn om vår

höga ambition när det gäller miljöpolitiken, men

den borde också ha avspeglats i den här skrivelsen.

Jag vill redan nu yrka bifall till socialdemokraternas

reservation nr 1 i betänkandet, i vilken vi tar upp

en rad frågor som vi anser borde ha behandlats i

skrivelsen. Jag skall inte räkna upp alla de frågorna.

Jag skall bara nämna några av de frågor som vi

tycker att det skulle ha varit betydelsefullt att få

med.

Den första frågan gäller det offentliga ansvaret,

som ju i Sverige har större utsträckning än vad som

är fallet inom EG. I många EG-länder tar ju privata

företag hand om det offentliga ansvaret, något som

påverkar inte bara rätts- och kontrollfrågor utan

också upphandlingsregler och offentliga utgifter. Vi

menar att regeringen måste presentera en analys av

problemen och vilka lösningar man kan se på dessa.

En fråga med anknytning till detta är de system som

man skall kunna ha för kontroll och sanktioner.

EG:s miljöpolitiska ambitioner möter problem och

svårigheter i enskilda medlemsländer. Visserligen

får man genom Maastrichtavtalet möjligheter att

utdöma böter från enskilda länder, men det

kommer ändå att bli betydande svårigheter,

eftersom de gemensamma målen uppfylls i så

skiftande grad.

Regeringen borde ha redovisat vilka åtgärder den

vill vidta inte minst för att dessa problem inte skall

försämra våra konkurrensmöjligheter. Den

redovisningen skulle också ha kunnat innehålla

uppgifter om de kontakter som regeringen avser att

ta med andra länder för att komma till rätta med

problemen.

Ett tredje område är arbetsmiljöfrågorna, som hör

intimt samman med kemikaliefrågorna. Vi tycker

att det är särskilt allvarligt att regeringen helt

underlåter att se sambanden mellan kemikalie- och

arbetsmiljöproblemen. Även på detta området

önskar vi oss en analys och förslag till åtgärder.

Transportfrågorna blir allt viktigare. Problemet är

ur miljösynpunkt inte enbart vilka miljöregler som

skall gälla utan även vilken trafikpolitik som

kommer att föras. Alla inser att transportrörelserna

kommer att öka vid genomförandet av den inre

marknaden. På denna punkt har vi ett exempel på

bristen på helhetssyn i skrivelsen. Man diskuterar

där bilavgaserna helt åtskilda från trafikpolitiken,

och man diskuterar trafikpolitiken helt åtskild från

klimatfrågorna.

Detta var bara några exempel på frågor som vi

anser saknas i redogörelsen. Det finns flera sådana

frågor. Vi får anledning att återkomma till

jordbruket och den biologiska mångfalden med

anledning av den speciella proposition om den

biologiska mångfalden som just nu bearbetas i

jordbruksutskottet. Också energifrågorna och

spörsmålet om Östeuropa behöver analyseras

ytterligare.

Eftersom jag nu känner att min hals inte längre

håller, skall jag nöja mig med det anförda. Vi vill

från socialdemokraternas sida att regeringen

återkommer med en ny skrivelse, där man tar upp

alla de frågor som jag här har nämnt och de

ytterligare punkter som är angivna i vår

reservation.

Debatten

Hämtad sida: 31

31 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.