Herr talman! Jag skulle önska att jag slapp klaga på
mitt gamla parti. Jag tycker nämligen att det behövs
ett Vänsterparti, men det är en annan diskussion
som vi kanske inte skall gå in på här.
Men när jag tar del av den meningsyttring som
Vänsterpartiet har lämnat till betänkande JoU2,
blir jag fundersam. Kravet att ''Sverige bör ställa
krav på hårdare sanktionsmöjligheter mot länder
som inte följer miljölagstiftning och beslutade
miljlömål.'' tas exempelvis upp. Det är en av de
möjligheter som finns i Maastrichtfördraget. När
Maastrichtfördraget träder i kraft får EG-
domstolen möjlighet att utdöma böter för de länder
som inte lever upp till det som man gemensamt
beslutat om. Det kan gälla även på miljöpolitikens
område. Eftersom jag vet att Vänsterpartiet är helt
emot Maastrichtfördraget och ett medlemskap,
tycker jag att det är mycket konstigt med den här
typen av krav i detta sammanhang.
På samma sätt talar man mycket svepande om EG:s
kontakter och handel med tredje världen, vilka
skall baseras på miljöhänsyn. Det är oerhört viktigt
att man i diskussionen om frihandel får in en ökad
miljöhänsyn. Det har mycket att göra med de
diskussioner som förs inom ramen för GATT.
Diskussionen är inte heller så enkel som
Miljöpartiet vill låta göra gällande. Från u-länders
sida talas det mycket i dag om det som kallas den
industrialiserade delen av världens gröna
protektionism, dvs. att man använder miljöhänsyn
för att gynna de egna industrierna på bekostnad av
u-länderna.
Den här typen av svepande krav, som inte alls är
konkreta och som inte alls håller sig till
verkligheten, är exempel på att man förmodligen
inte har tillräckligt med kunskaper i själva
sakfrågorna.