Fru talman! Jag ser också väldigt positivt på ut-
manarkommunernas arbete, och också på den respons
som andra kommuner har gett på de här utmaningar-
na. Jag har bett att få träffa utmanarkommunerna så
snart som möjligt för att med dem diskutera deras
erfarenheter och vad vi kan göra i framtiden tillsam-
mans med kommunerna.
Glöm heller inte att vi har ett oerhört viktigt kli-
matpolitiskt instrument i lokala investeringsprogram.
Jag tror att alla utmanarkommuner har använt sådana
som en del av sina ansträngningar för att minska
utsläppen av koldioxid. Här finns det redan nu ett
mycket aktivt samspel mellan staten och kommuner-
na, där staten kan bidra med pengar för angelägna
miljöinvesteringar i kommunerna. Vi har redan
åstadkommit beslut om investeringar i storleksord-
ningen 20-25 miljarder kronor och därigenom mins-
kat koldioxidutsläppen med i storleksordningen 1,7-
1,8 miljoner ton, vilket är ett bra resultat.
När det sedan gäller det fortsatta arbetet efter
Haag är strategin helt enkelt att med ledning av de
erfarenheter vi nu har gjort försöka hitta olika tänkba-
ra möjligheter till kompromisser - för kompromisser
måste det bli - som vi sedan kan diskutera med de
ledande grupperna i världen. Jag har själv vid flera
tillfällen träffat - jag har besökt henne och hon har
besökt mig - fru Ebtekar, som är vicepresident och
miljöminister i Iran och som nu kommer att tillträda
som ordförande i den viktiga G 77-gruppen, dvs.
utvecklingsländernas grupp. Jag kommer naturligtvis
att besöka Washington så fort det är meningsfullt,
dvs. när man har fått den nya administrationen på
plats, för att med den börja föra de här diskussioner-
na. Vi kommer redan om två veckor i miljörådet att
ha en diskussion där vi utvärderar Haag och diskute-
rar hur vi lägger upp strategin framöver.