Fru talman! Jag menar att det är oerhört viktigt att
vi kommer fram till en ratificering av Kyotoproto-
kollet 2002 och att det sätts i sjön, även om det är en
sämre överenskommelse än vad vi hade hoppats.
Sedan är det viktigt att vi går före. Jag menar att det
är det som visar på den politiska viljan och det poli-
tiska ansvaret inte minst gentemot u-länderna. Jag
menar att vi måste hitta de praktiska framgångsvä-
garna. Det är en konferens och en proposition på
gång. Det är väldigt intressant, och det är viktigt att
vägarna framåt stakas ut där.
Man kan bl.a. ta frågan om långtradartrafiken,
som jag själv motionerat om. Man kan se om man
inte kan införa dessa regleringar av långtadartrafiken,
som står för en stor del av de utsläpp vi vill komma
åt, för att kunna göra en omställning till järnvägen när
det gäller tunga transporter.