Herr talman! Detta blir mitt sista inlägg i talarstolen efter 20 år som riksdagsledamot. Det är trots allt lite vemodigt, men jag kan konstatera att livet går vidare också utanför dessa väggar. I samband med det yrkar jag bifall till reservation nr 1.
I mitt inlägg tänker jag passa på att ge mina synpunkter på det nordiska samarbetet. Det har varit en viktig del av mitt riksdagsarbete. Det finns en vision som för mig är vägledande, och det är ett gränslöst Norden.
Redan 1962 undertecknades Helsingforsavtalet. Vi är lika gamla, och jag kan säga att vi bägge är still going strong, eller hur? Helsingforsavtalet reglerar det nordiska samarbetet inom en mängd olika områden.
Under åren har självklart fokus flyttats mellan vilka områden som stått högst på den politiska dagordningen. Men en fråga har alltid varit högt upp på dagordningen. Det är frågan om gränshinder. Vi har på olika sätt under åren angripit gränshindersproblematiken. I dag är det Gränshindersrådet som har fått ett tydligt mandat, och det är bra.
Det handlar om begreppet nordisk nytta. Det är centralt, precis som vi skriver i Nordiska rådets berättelse till riksdagen. Jag vill rekommendera att läsa den. Där finns väldigt mycket fakta om vad vi gör och vad som händer med vårt nordiska arbete.
Nordisk nytta handlar om att alltid ha medborgarnas bästa för ögonen och se till att vi kan underlätta rörligheten mellan våra länder för både medborgare och företagare.
Herr talman! De senaste åren har jag kämpat med frågan om de norska pensionärerna, som är ett exempel på när vår vision krockar med praktisk handling. Någonstans har det blivit fel. Ingen tar på sig ansvaret, och vanliga enskilda äldre människor drabbas.
Denna fråga har också varit på medborgarutskottets dagordning under året, och de har varit tydliga med att det måste lösas. Det är inte bara fråga om enskilda fall, utan det handlar om förtroendet för rättsstaten och förtroendet för myndighetssystemet. Som medborgare i Norden måste vi kunna känna oss trygga i alla nordiska länder och veta att våra mänskliga rättigheter respekteras oavsett vilket land vi bor i.
Det finns många andra gränshinder som vi måste hantera för att nå visionen om ett gränslöst Norden. Jag skulle önska att Socialdemokraternas förslag om en nordisk gränshindersombudsman blev verklighet. Som enskild är man väldigt liten mot till exempel en stor myndighet.
Herr talman! Ett annat område som är centralt för nordiskt samarbete är klimat- och miljöfrågorna. De måste ligga i topp på vår nordiska dagordning. Tillsammans blir vi starkare och får en tydligare roll i internationella sammanhang både inom FN:s klimatförhandlingar och inom EU-arbetet.
Resultatet av förhandlingarna inom både Rio + 20 och de internationella klimatförhandlingarna visar med förskräckande tydlighet behov av mycket större ansträngningar för att möta de klimathot vi ser framför oss. Jag menar att ökat nordiskt samarbete kan göra skillnad. Vi kan vara föregångare i klimatarbetet. Här har Nordiska rådets miljö- och naturresursutskott uppmanat regeringarna och sagt att Norden måste agera för att anpassa vår beredskap inför de kommande temperaturhöjningar som kan överskrida de två grader som är det internationellt överenskomna målet.
Tillsammans med klimatfrågorna är energipolitiken de viktigaste frågorna att öka samarbetet kring. Vi har många gånger stor samsyn, och våra nordiska länder ligger i framkant med ny energiteknik. Energisäkerheten är en viktig fråga för såväl medborgarna som för industrin i Norden.
Herr talman! Jag måste också nämna frågan om det nordiska pantsystemet för plastflaskor och burkar. Det är en fråga som har hängt med under flera år, och jag hoppas verkligen att vi kommer fram till en lösning. För mig är det självklart att detta är ett nordiskt problem och att det finns en stor nordisk nytta med att hitta ett gemensamt pantsystem. Jag hoppas att ni som kommer att vara ledamöter i den svenska delegationen inte släpper denna fråga.
Herr talman! Arktis har blivit väldigt intressant och "hett" under senaste åren. Fler och fler länder vänder sina blickar mot Arktis utifrån att naturtillgångarna blir mer tillgängliga när klimatet förändras. Likaså öppnas nya fartygsleder när istäcket minskar. Allt detta gör att Arktis har kommit helt i fokus i dag. Men ibland känner jag att vi glömmer bort att det bor och lever folk där. Det är människor som måste få sin inkomst och kunna leva ett drägligt liv. De är väldigt utsatta nu när temperaturen långsamt ändras och förutsättningarna blir annorlunda.
Vi politiker i de arktiska länderna måste tillsammans med urbefolkningarna fatta kloka beslut som gynnar alla som bor och lever i området likaväl som vi värnar miljön och ställer krav på dem som exploaterar naturtillgångarna. Här krävs både klokskap och ökat samarbete och att vi träffas, lyssnar och lär av varandra inom Arktis.
Jag vill uppmana kommande regering att ta detta på allvar och höja statusen på det arktiska arbetet, bland annat genom att låta riksdagen genom skrivelse eller proposition ta aktiv del av hur den svenska arktiska strategin och arbetet ska se ut.
Till slut, herr talman: Det nordiska samarbetet är viktigt även i framtiden. Vi kan bli starkare inom EU-arbetet och det internationella arbetet, speciellt inom energi, klimat och miljö.
Det är viktigt att alltid ha de nordiska glasögonen på här i riksdagen och i regeringen när vi stiftar nya lagar eller ändrar befintlig lagstiftning. Det är en uppmaning inte minst från den person som har jobbat mest intensivt med att lösa gränshinder, Ole Norrback, som var ordförande i det nu ombildade Gränshindersforum. Han uppmanade oss alla att alltid ha de nordiska glasögonen på. Låt visionen om ett gränslöst Norden vara ledstjärna även i framtiden!
Tack för de här åren i Nordiska rådets svenska delegation! Det har varit god kamratskap och spännande debatter, och jag önskar er alla som fortsätter lycka till i det viktiga arbetet. Jag vill också rikta ett tack till ministern och hennes medarbetare för ett gott samarbete och för att vi alltid har kunnat få svar på de frågor som vi ställer till er.
Jag önskar er alla en god sommar.