Herr talman! Jag ska börja med, så att jag inte glömmer det, att yrka bifall till reservation nr 4 från Sverigedemokraterna.
Vi från Sverigedemokraterna betraktar Sverige, i fallande ordning, som en del av en nordisk, europeisk, västerländsk och global gemenskap. I linje med detta vill vi särskilt arbeta för att stärka den nordiska identiteten och bredda och fördjupa det nordiska samarbetet.
De nordiska länderna har ett gemensamt kulturarv och gemensamma värderingar. Och samverkan mellan länderna är en god nordisk tradition som vi ska värna. Det gläder mig att det finns ett väldigt enigt utskott som anser att det nordiska samarbetet är av stor vikt för Sverige. Det är mest innehåll och inriktning som vi har lite olika åsikter om.
Herr talman! Sverigedemokraterna har i många sammanhang fört fram vikten av att det nordiska samarbetet inom försvars- och säkerhetsområdet ökar och fördjupas. Den nyligen avslutade Försvarsberedningen här i riksdagen har också fört fram liknande synpunkter. Till exempel var partierna i beredningen överens om att det finns uppenbara förtjänster med en organisation där Sverige och Finland bildar gemensamma marinenheter som kan vara verksamma i Östersjön. I beredningen diskuterades också möjligheten att bilda gemensamma förband inom Norden, eventuellt också med de baltiska länderna. Den befintliga nordiska stridsgruppen står som modell för hur ett sådant förband skulle kunna se ut.
Detta ligger i linje med vad Sverigedemokraterna tidigare har framfört. Sverige och Finland har, liksom de övriga nordiska länderna, i hög grad gemensamma säkerhetsintressen. En utveckling som denna är därför naturlig för att förstärka våra respektive länders säkerhetssituation.
Herr talman! Vi välkomnar därför att de nordiska länderna lanserade Nordefcosamarbetet 2009. Ett inrättande av gemensamma enheter i det nordiska försvarssamarbetet, som dem jag nyss nämnde, är ett viktigt steg i rätt riktning. Vi har i en motion i detta betänkande föreslagit ett tätare samarbete vad gäller en samordning av den nordiska luftövervakningen, inklusive luftförsvaret över Island. De nordiska flygvapnen skulle därmed kunna knytas närmare varandra och utveckla ett samarbete som kan vara väldigt bra i ett skarpt läge.
I princip borde de nordiska flygvapnen klara luftövervakningen över hela det nordiska luftrummet inklusive Island utan att vara avhängiga Atlantpakten, Nato.
Herr talman! Vi har även föreslagit i detta betänkande ett nordiskt försvarssamarbete som också omfattar ömsesidiga försvarsgarantier. Vi anser, med hänvisning till Försvarsberedningen och arbetet inom Nordefco, att det är dags att ta försvarssamarbetet till nästa nivå. Det finns en allmänt formulerad solidaritetsförklaring, men vi anser att det behövs mycket mer konkreta diskussioner om ömsesidiga försvarsgarantier. Vi tycker att Sveriges regering ska påbörja diskussioner, med i första hand Finland och på lite längre sikt de övriga nordiska länderna, för att skapa förutsättningar för sådana försvarsgarantier.
Herr talman! I vår motion har vi även några andra yrkanden som har behandlats tidigare under mandatperioden och därför inte behandlats i samband med detta betänkande. Vi står givetvis fortfarande bakom de yrkandena. Jag ska bara lyfta fram några saker.
En sak som jag tycker att vi ska värna är den gemensamma kulturen och vårt kulturarv. Vi uppvisar stora likheter i Norden och har en kulturgemenskap som vi ska bygga vidare på.
Vi har ett konkret förslag. År 2008 togs det fram en nordisk litteraturkanon, vilket vi ser som ett positivt initiativ. Vi har föreslagit för andra året i rad att en bredare litteraturkanon ska tas fram som även innefattar områden som arkitektur, bildkonst, musik, scenkonst, film och barnkultur. Det finns ett exempel i Danmark som har varit positivt och som vi tycker borde kunna föras vidare. Jag vet inte riktigt varför regeringen inte har anammat detta eller varför man skulle vara emot det.
Herr talman! För oss sverigedemokrater har det under lång tid varit centralt i vår politik att värna om djurens välbefinnande och ett starkt djurskydd. Vi strävar efter ett samhälle där inga djur utsätts för ett onödigt lidande. Djurskyddet inom de nordiska länderna har långa anor och en djup folklig förankring. Det ska vara starkt, och vi står oss väl i en internationell jämförelse. Men det finns fortfarande en stor förbättringspotential, och på vissa områden har Norden halkat efter.
Ett stort problem är att det fortfarande finns skillnader beträffande djurskyddslagstiftningen och uppföljningen av denna mellan de nordiska länderna. Detta bidrar till att skapa ekonomiska incitament till att ha ett bristande djurskydd. Man kan skaffa sig konkurrensfördelar gentemot andra nordiska länder. Ett tydligt exempel på detta har varit det förhållandevis svaga djurskyddet inom den danska grisnäringen, som gett danska grisbönder ekonomiska fördelar i förhållande till svenska grisbönder. Vi tycker inte att det ska finnas sådana konkurrensfördelar genom att ha ett bristande djurskydd. Därför tycker vi att samarbetet inom djurskyddsområdet ska stärkas. Man ska föra seriösa diskussioner om hur vi ska kunna harmonisera djurskyddslagstiftningen och regelverket för att värna djurens välbefinnande. Det ska inte löna sig att ha ett bristande djurskydd.
Vi står givetvis fortfarande bakom våra tidigare yrkanden, som är viktiga för oss, men i detta betänkande väljer jag att endast yrka bifall till reservation nr 4 avseende förstärkt försvarssamarbete.