Herr talman! Jag vill börja med att tacka för de intressanta och tänkvärda inlägg som har gjorts här i kammaren i dag. Det gläder mig att det nordiska samarbetet och de nordiska frågorna fortsätter att engagera. Jag vill också rikta ett särskilt tack till ledamöterna i Nordiska rådets delegation för gott samarbete under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet under 2013.
Herr talman! I Norden har vi kulturella, språkliga och historiska band som sträcker sig åtminstone lika långt tillbaka som den skrivna historien. Vi har haft en gemensam arbetsmarknad och passfrihet sedan början av 1950-talet. Vi har en lång tradition av att samarbeta nära varandra, och vi förstår varandra bra. Vi är innovativa, öppna och utåtriktade.
Det nordiska samarbetet vilar på en stabil historisk och beprövad grund, men samarbetet måste samtidigt utvecklas för att man ska kunna möta en ny tids utmaningar på bästa sätt. Detta har varit vägledande under det svenska ordförandeskapet 2013.
Norden och det nordiska samarbetet blir i dagens alltmer globaliserade värld alltmer beroende av omvärlden och de förändringar som sker där. Vi betraktas av många som en föregångsregion, i synnerhet inom områden som innovation, kreativitet, tillväxt och miljö. Det bör vi värna och dra nytta av.
Det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2013 har präglats av en stark reformagenda. Målsättningen har varit, utöver det viktiga löpande arbetet, att effektivisera och modernisera organisationen för att därigenom kunna leverera mer nordisk nytta till medborgarna.
Det svenska ordförandeskapet har särskilt fokuserat på fem områden: utanförskap, konkurrenskraft, hållbarhet, demografi och Norden i världen. Vägledande har varit en vilja att föra det nordiska samarbetet närmare de enskilda medborgarna, riva gränshinder och förhindra att nya uppstår. Under året ägde närmare tjugo ministermöten och drygt hundra andra möten, seminarier och konferenser rum. Vi förverkligade praktiskt taget alla de tankar och initiativ som fanns med i ordförandeprogrammet för 2013, Den nordiska modellen i en ny tid.
Herr talman! Sverige har under sitt ordförandeskap arbetat med fyra initiativ inom ramen för den prioriteringsbudget som från och med i år har upprättats för politiskt högprioriterade projekt.
Det första initiativet syftade till att stärka gruvindustrins konkurrenskraft och hållbarhet. Ett nytt nätverkssamarbete, Nordmin, har upprättats, och den nya utbildningen Nordic masters in mining har sjösatts.
Vårt andra initiativ syftade till att förbättra de nordiska ländernas inventering av kortlivade, klimatpåverkande luftföroreningar.
Vårt tredje initiativ syftade till att utveckla kvaliteten i arbetsplatsförlagt lärande, för att därigenom underlätta övergången till arbetsmarknaden.
Slutligen har Sverige genom ett fjärde initiativ riktat fokus mot ungdomars arbetslöshet i ett nordiskt perspektiv. Detta har gjorts genom ett stort arbetsmarknadsmöte på Fryshuset i Stockholm, med ett brett deltagande från berörda delar av samhället och med de nordiska statsministrarna och arbetsmarknadsministrarna på plats.
Under det svenska ordförandeskapet har vi samarbetsministrar genomfört en rad informella diskussioner om det nordiska ministerrådets framtid. Bland annat har vi diskuterat vårt internationella samarbete, samarbetsministrarnas roll samt hur våra nordiska institutioner och projektverksamheten fungerar. Bland annat mot bakgrund av dessa framåtriktade diskussioner har Nordiska ministerrådets generalsekreterare Dagfinn Høybråten efter ett svenskt initiativ inlett ett omfattande arbete med att modernisera och effektivisera det nordiska samarbetet.
Detta moderniseringsinitiativ syftar till att granska institutionerna, projektverksamheten, budgetprocessen och övriga beslutsprocesser och administrativ praxis. Målsättningen är att få till stånd mer effektiva styr- och beslutsprocesser. Resultatet av generalsekreterarens arbete presenterades under våren 2014, alltså i år, och nu pågår ett intensivt arbete för att förankra och realisera en rad av dessa förslag.
Herr talman! Att riva gränshinder och sänka trösklarna för människor som vill bo, arbeta, studera och leva gränslöst i Norden är en av de viktigaste uppgifterna för Nordiska ministerrådet. Gränshinderforum, som tillsattes av de nordiska statsministrarna 2007, har gjort viktiga insatser under åren. För att ytterligare stärka och effektivisera arbetet sjösattes nyligen en ny organisation, Gränshinderrådet, samt en ny strategi- och handlingsplan som trädde i kraft den 1 januari 2014.
Ambitionen med den nya formen för det nordiska gränshinderarbetet är att ge större utrymme för ordförandelandets politiska prioriteringar och bättre samordning mellan de olika ministerråden och ämbetsmannakommittéerna. Målsättningen är nämligen att skapa en närmare och därigenom mer effektiv koppling till ländernas regeringskanslier och förvaltningar.
Herr talman! Nordiska ministerrådet har profilerat sig starkt under året, både inom Norden och internationellt. Satsningen Nordic Cool genomfördes på The Kennedy Center i Washington DC mellan den 19 februari och den 17 mars 2013. Festivalens program innehöll runt hundra evenemang och involverade mer än 750 nordiska artister, och de utvärderingar som har gjorts visar att arrangemanget var mycket framgångsrikt - inte minst varumärkesmässigt.
Nordiska ministerrådet har vidare deltagit i FN:s globala konferens om Rio + 20 under 2013 och kommer givetvis att följa upp konferensens resultat. I samband med Almedalsveckan anordnades en nordisk temadag på Gotland där de nordiska samarbetsministrarna deltog bland annat för att diskutera det nordiska samarbetets framtid. Jag vill också nämna att Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet tillsammans, som ni vet, har fattat beslut om att inrätta ett nytt pris för barn- och ungdomslitteratur. Priset delades ut för första gången vid sessionen i Oslo i höstas och fick stor uppmärksamhet.
Herr talman! Det här var bara ett axplock av allt det som har genomförts inom ramarna för det nordiska samarbetet under 2013. Nu ser jag fram emot en fortsatt konstruktiv debatt om hur vi kan stärka det viktiga arbetet ytterligare. Med detta vill jag också kommentera några av de ledamöter som har deltagit i debatten före mig. Jag börjar med att tacka flera ledamöter.
Först vill jag tacka Miljöpartiets Jan Lindholm för att han är så väldigt tydlig med vad Miljöpartiet vill i framtiden. Miljöpartiet vill inte ha tillväxt. Det tycker jag var ganska skrämmande att lyssna på, men det är ändå bra att man rakt ut säger som det är.
Jag tror att det vore omöjligt att stänga kärnkraftverk om man dessutom ska ta hänsyn till näringslivet som det ser ut för närvarande. Jag håller inte heller med om att det är enbart ökade insatser på kulturområdet som är det som ger mest tillbaka, utan jag tror att det är mycket viktigare att vi fokuserar på ett gränslöst Norden - att vi fokuserar på att riva hinder så att det blir lättare för människor att bo, starta företag, utbilda sig och förflytta sig inom Norden. Det skapar tillväxt.
Tillväxt är något väldigt nödvändigt om vi ska kunna få fler jobb och om vi ska kunna ha en välfärd enligt den nordiska modellen. Det är framtiden, och jag tror inte på att vi ska arbeta mindre. Jag tror inte heller på friår, och jag tror inte på höjd kilometerskatt, höjd bensinskatt och andra tillväxtfientliga åtgärder som Miljöpartiet står för - jag tror att man helt enkelt kan vända sig till gruv- och skogsindustrin i de norra delarna av Sverige och höra vad de säger.
När det gäller försvaret tycker Miljöpartiet att vi ska ha en internationell diplomati i stället för ett försvar. Då vill jag bara stillsamt ställa frågan: Hur ska vi klara oss utan att ha en militär teknologi? Till att börja med har vi ungefär hundra tusen personer sysselsatta i den industrin i dag. Vi har också väldigt mycket att tacka för när det gäller de civila applikationer som har kommit ur den militära teknologin. Jag tror tvärtom att det fortsatt är viktigt att satsa på de här områdena.
Sedan vill jag gå vidare och tacka Åsa Torstensson så mycket för det goda arbete hon har lagt ned i Nordiska rådet, och jag tackar henne naturligtvis också som tidigare kollega i regeringen för allt det hårda och väldigt goda arbete hon har gjort för vår infrastruktur.
Jag vill även tacka Ann-Kristine Johansson för allt det arbete hon har lagt ned. Hon har på sin härliga värmländska alltid varit en tydlig röst för vardagsnära frågor och också ständigt uppmärksammat oss på vikten av precis det jag tycker att vi ska fokusera på, det vill säga att riva gränshinder och göra det lättare för människor i vardagen. Tack så mycket!
Till sist vill jag naturligtvis vända mig till Karin Åström, ledaren för den svenska delegationen, och tacka för allt gott samarbete vi har haft under de här åren. Det har varit väldigt konstruktivt och verkligen också visat att Sverige står enat när vi talar om nordiska frågor. Det uppskattar jag väldigt mycket.
Jag vill önska alla er som nu har beslutat er för att lämna Sveriges riksdag stort lycka till. Jag hoppas speciellt att Karin Åström i framtiden gör något väldigt bra för Norrland, som finns i mitt hjärta.