Herr talman! Det är onekligen ett ärende som har följt oss under något år nu. Precis som Karin Åström säger är det besvärligt, och det är hjärtskärande att ta del av de berättelser som enskilda personer för fram.
Samtidigt uppges detta bygga på felaktig eller inkorrekt information som man har fått från myndigheterna. Jag tillhör dem som tycker att myndigheter är serviceorgan för medborgarna och att det därför är viktigt att de ska kunna lita på den informationen. Dock är det inte vi som politiker som kan slita den typen av tvister.
Precis som Karin Åström hänvisade till fördes det ett samtal vid sessionen som vi höll i Oslo för ungefär för ett halvår sedan. Då gjorde jag lite efterforskningar och undersökte exakt hur mycket den tidigare norska socialdemokratiska regeringen hade försökt ta kontakt direkt från finansdepartement till finansdepartement. Den information jag fick var att man inte hade gjort någon formell uppvaktning eller propå från det norska finansdepartementets sida. Jag tycker nog att det hade varit en klok ordning. Det här är ju i många fall norska medborgare. Man borde från det berörda departementets sida, i det här fallet finansdepartementet, ta kontakt med det berörda departementet i Sverige, nämligen det svenska Finansdepartementet. Då kan man kanske prata ihop sig.
Jag tror att det är viktigt att man ser alla de enskilda personerna, men det är också viktigt att man hittar en ordnad process för att hantera det här.