Herr talman! Norden är på många sätt fantastisk. Förmågan att kombinera ekonomisk tillväxt och dynamik med en generös och skattefinansierad välfärd har tjänat oss väl. Det är nordisk nytta! Den nordiska välfärdsmodellen är utsatt för många utmaningar, och mycket talar för att vi kommer att få kämpa hårt för att utveckla den välfärdsmodell vi har byggt upp. Den senaste tidens ekonomiska kriser har visat att vår modell står stark, men med tilltagande globalisering, förändringar i demografi och teknik samt nya värderingar i befolkningen utmanas de nordiska ländernas möjligheter att upprätthålla och vidareutveckla den samhällsmodell som vi är så stolta över.
Herr talman! I år är det 60 år sedan överenskommelsen om en gemensam nordisk arbetsmarknad undertecknades. De senaste åren har drygt 50 000 nordbor varje år valt att flytta till ett annat nordiskt land. Antalet pendlare mellan våra nordiska länder ökar varje år.
Betyder det att vi ska vara nöjda nu? Nej, absolut inte. Det är nu det stora arbetet måste börja. Det är nu vi måste se framåt och börja arbeta med visionerna för framtiden. Det finns fortfarande hinder mellan våra länder och unika utmaningar inom varje land.
De nordiska länderna är inte riktigt lika unika eller likartade som man ofta tror. Många andra länder uppvisar i dag likadan eller högre levnadsstandard, och flera av dem har lika höga offentliga utgifter och lika hög nivå på beskattning som i Norden. De nordiska länderna har dock lyckats kombinera en hög genomsnittlig levnadsstandard, låga inkomstskillnader och låg fattigdomsnivå särskilt väl.
Enligt Nordiska ministerrådets nya rapport
The Nordic model - challenged but capable of
reform
har de nordiska länderna uppnått denna kombination av effektivitet och jämlikhet tack vare en rad särpräglade lösningar och förhållningssätt.
Till dessa hör öppenheten gentemot internationellt utbyte och ekonomiska strukturförändringar, flexibilitetsskydd på arbetsmarknaden, så kallad flexicurity, stora investeringar i humankapital samt omfattande arbetsorienterade offentliga säkerhetsnätverk. Norden utmärks även av relativt effektiva offentliga sektorer, skattestrukturen medräknad. Den höga acceptansen för strukturella förändringar kopplas i rapporten till den höga grad av tillit som präglar det nordiska samhällsklimatet.
Herr talman! Även om de nordiska länderna har ett starkt utgångsläge på många politiska områden finns det utrymme för förbättring på många områden i olika grad i olika länder. Den nordiska modellen baserar sig på en hög sysselsättningsnivå. Därför behövs kraftfulla åtgärder för att kompensera det arbetskraftsbortfall som den åldrande befolkningen medför.
Enligt forskare är det viktigt att bygga vidare på flexicuritymodellen och öka flexibiliteten på arbetsmarknaden. Reformer av skattestrukturer ökar utbudet av arbetskraft, arbetskraftsmobilitet och risktagande. Tydligare prioriteringar samt bättre användning av marknadsmekanismer och digital teknik behövs också för att hålla de offentliga utgifterna i schack.
Herr talman! Det är med andra ord tydligt att den politik som efterfrågas i det nordiska samarbetet är det som Alliansen står för. För att den nordiska välfärdsmodellen ska hållas intakt vill vi att över fem miljoner människor vara i jobb i Sverige år 2020. Genom att också stärka utbildningskvaliteten i den svenska skolan ser vi till att ta ansvar för den svenska utbildningen och utvecklingen i den nordiska gemenskapen. Det är med jobb, utbildning och tillväxt som vi skapar en stabil grund för det nordiska samarbetet och välfärden nu och i framtiden.